It-jättar digitaliserar den svenska skolan

2017-05-11 06:00  

Samsung och andra it-företag satsar stort på att vara med och digitalisera den svenska grundskolan. ”De fyller ett tomrum”, säger professor Åke Grönlund.

Programmering ska stå på schemat i den svenska skolan, och användas i flera ämnen. Det var en av nyheterna som regeringen presenterade i mars, i ett paket för hur digitaliseringen ska ta större plats i skolan.

– Avsaknaden av ett samlat nationellt ansvar för digitaliseringen av skolan har gjort att skolan vidgat digitala klyftor i stället för att sluta dem, sa utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) då.

Samtidigt har stora it-företag tagit kliv in i skolans värld. Apple har sedan flera år utbildningsprogram för lärare i Sverige. Samsung driver sedan två år ett projekt i tretton högstadieklasser på fem skolor i landet tillsammans med it-företaget Atea och Gleerups.

Samsung står för utrustningen, med lärplattor och digitala whiteboards i klassrummen. Atea står för utbildning av lärare och elever och support, och Gleerups för digitala läromedel.

– Det här är vår största satsning på området i Sverige. Vi har haft en del mindre skolprojekt tidigare, men upplevde att det var delar som saknades. Framför allt när det gäller innehållet i undervisningen och kompetensstöd, säger Elin Wallberg, ansvarig för Corporate Citizenship på Samsung Norden.

Lösningen blev ett samarbete mellan flera företag. Efter snart två läsår är en lärdom att det måste finnas ett tydligt mål för vad digitaliseringen ska leda till, och att det finns ett ledarskap som tar ansvar för utvecklingen.

Amelie Wahlström är rektor på Vålbergsskolan i Karlstad, där två klasser har deltagit i projektet sedan hösten 2015. Då gick eleverna i sjunde klass.

– Vi kunde utrusta varje elev med en surfplatta med tangentbord till. Innan hade vi som mest en klassuppsättning med sådan utrustning, och till elever med särskilda behov. Nu hade plötsligt alla samma möjligheter, säger Amelie Wahlström.

Det finns digitala läromedel i alla ämnen utom slöjd, tyska och franska.

– Fördelen med digitala läromedel är flera. Du kan få texten uppläst, kan förstora texten, få hjälp av en markör när du läser. Det är ett helt aktuellt material, Donald Trump är president i det här materialet. Det är han inte i böckerna.

Det går att se att skolresultaten har förbättrats under projektets gång, enligt Amelie Wahlström. Tydligast är det i ämnet svenska. Som lägst har 67 procent av pojkarna i de två klasserna nått godkänt i svenska. Nu senaste terminen hade 86 procent godkänt.

Läs mer:

Läs mer: Digitala läxhjälpen tar betalt per minut

Åke Grönlund, professor i informatik vid Örebro universitet, är en av forskarna som följer projektet. Han har i många år studerat it-satsningar i skolan. Den stora utmaningen är inte tekniken, utan hur den används i undervisningen, menar han.

– Det händer inte av sig själv. Hur bra det blir beror på undervisningen, säger Åke Grönlund.

Hur ser du på att det är företag som står för en sådan här satsning, och inte skolan eller huvudmannen själv?

– Det är klart att företagen har ett egenintresse här. Men de fyller uppenbarligen ett tomrum. Att formulera mål och leda förändring är dock fortfarande ett kommunalt ansvar.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Tretton klasser deltar i projektet

Fem skolor och tretton klasser ingår i projektet. Eleverna gick i sjunde klass när det startade höstterminen 2015. Projektet pågår tills de har gått ut nionde klass.

Företag: Samsung, Atea, Gleerups.

Skolor: Vålbergsskolan i Karlstad, S:t Olofs skola i Sigtuna, Strömsnässkolan i Markaryd, Runby skola i Upplands Väsby och Björkenässkolan i Löddeköpinge.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt