Internet drabbat av växtvärk

2000-04-12 13:00  
Nu börjar internet "ömsa skinn". För att kunna växa och få plats för fler anslutna enheter med eget IP-nummer måste hela grundarkitekturen förändras. Internet Protocol version 6, Ipv6, finns nu i de största aktörernas produkter och det har satt igång processen. Men det kommer att ta minst tio år innan det blir helt klart med övergången från nuvarande Ipv4.

- Europa och Asien kommer att driva på utvecklingen och bli klara tidigare, säger Thomas Eklund, svensk medlem i det tekniska direktoratet av internationella Ipv6 Forum.

Det handlar om den grundläggande delen av Internet, språket som gör att olika typer av datorsystem kan hitta varandra och "prata". Även om det finns tillgång till fyra miljarder adresser i den gamla versionen av IP så räcker det inte länge till. Framförallt är det den förväntade ökningen av mobil datahantering som skapar behovet. Men också datoriseringen av Kina gör dagens situation otillräcklig.

För ett halvår sedan var ämnet kallt som sten. Det är giganterna Microsoft och Cisco som nu har gjort Ipv6 hett. De företagen har nyligen avslöjat att de stoppar in stöd för Ipv6 i sina produkter. Windows 2000 kommer att ha det i nästa uppgraderingspaket och Cisco har lagt in det i sitt operativsystem för routrar, IOS.

När GPRS-produkter för trådlös kommunikation kommer till hösten är krönet passerat. Då försvinner hönan-ägget-situationen. Det har inte funnits routrar tidigare för Ipv6. Och utan routrar har det inte funnits någon efterfrågan på sådana adresser.

- Det är roligt att det börjar ta fart nu. Jag har jobbat med det här så många år och nästan hunnit tröttna, men den senaste tiden har det börjat röra på sig, säger Thomas Eklund.

I takt med att hushållen får bredbandsanslutning till Internet kommer behovet av IP-adresser att öka drastiskt. Ett behov som inte kommer att bli tillgodosett med Ipv4. Därför kommer de stora internetleverantörerna att driva på utvecklingen.

- Man kan jämföra med hur tokigt det skulle vara om exempelvis Telia inte kunde sälja fler telefonabonnemang och skylla på att alla nummer är slut, säger Thomas Eklund.

Ipv4 uppfanns i början av 1970-talet. Det var Vinton Cerf och Bob Kahn som löste problemet med att få olika typer av nätverk att kunna kommunicera med varandra. Lösningen blev en slags esperanto för datorer. Då handlade det om några få nätverk som behövde kopplas samman och fyra miljarder möjliga datoradresser ansågs oändligt mycket.

Men i början av 1990-talet blev det en snabb dränering på tillgången på adresser. Framförallt är bristen stor i länder utanför USA. Amerikanska dataföretag och operatörer fick nämligen tidigt stora serier adresser.

- Behovet är därför inte lika stort i USA och därför kommer övergången troligen att gå långsammare där. I Europa och Asien tar det bara några år, tror Thomas Eklund.

Redan förra sommaren började den nya typen av IP-adresser att delas ut. Och tillgången förefaller lika obegränsad nu, som då en gång när Kahn och Cerf uppfann IP.

Den nya adresstypen är nämligen 128 databitar stor, till skillnad från den gamla på 32 bitar. I det gamla systemet är antalet möjliga adresser 232 stycken, alltså drygt 4 miljarder.

I det nya systemet är antalet möjliga adresser 2128, alltså ett 40-siffrigt tal.

De nya adresserna kommer att ha en mera strikt hierarkisk indelning. De kommer också att delas upp i serier efter organisation och/eller geografisk placering. De sista 64 bitarna i adressen kommer att i grundläget användas för nätverkskortens identifikation, det så kallade Mac-numret. Men utrymmet ska också gå att disponera på andra sätt i de lokala nätverken.

IP-adressens första 64 bitar delas upp i tre delar: Top level aggregator (TLA), Next level aggregator (NLA) och Site leve aggregator (SLA). TLA kommer att delas ut på landsnivå, NLA till stora globala organisationer eller internetleverantörer och SLA delas ut i de lokala nätverken. Meningen är att bara de översta nivåerna ska vara fasta adresser och att de undre nivåerna ska vara självkonfigurerande.

Ipv6 kommer samtidigt att lösa en rad andra problem, till exempel:

* Inbyggd säkerhet och avsändarkontroll.

* Lättare att bygga trafikfördelare, routrar.

* Automatisk adresshantering

* Mobilitet

* Trafikprioritering

* Skalbarhet

Paketförmedlad data, som är vitsen med IP, har nu en variabel längd på headern, den första paketdelen, som innehåller metadata om paketet. I Ipv6 är headern istället exakt 40 byte. Det är en fördel när trafiken ska dirigeras i alla knutpunkter på internet, eftersom en fast längd behandlas snabbare i routrarna.

Information som inte ryms inom dessa 40 byte läggs istället i underutrymmen dit en pekare ställs. En rad sådana är fördefinierade, bland annat för kontroll av avsändare, kontroll att paketets innehåll inte har ändrats och för kryptering av paketet.

Denna nästlade struktur kommer att ge utrymme för kreativitet hos systemdesigner.

- Japaner och européer kommer att ta chansen nu och utveckla helt nya tillämpningar, tror Thomas Eklund, som också är systemdesigner på Switchcore i Stockholm.

Det har talats om att varenda pryl i vår vardag, brödrostar och kylskåp, ska vara kopplade till internet med ett IP-nummer. Men även nya fantastiska uppfinningar börjar bli tänkbara.

Vinton Cerf, som är hedersordförande i Ipv6 Forum, tror att en av hans drömmar kommer att gå i uppfyllelse. Vid ett uppmärksammat tal nyligen nämnde han möjligheten för hjärtsjuka att ha avkänningsutrustning inbyggt i kläderna som registrerar hjärtaktiviteten. När något händer varnas en larmcentral via ett trådlöst nätverk.

Ipv6 är komplicerat, svårt att lära sig och ger långa krångliga adresser som inte går att komma ihåg. Men meningen är att vanliga datoranvändare inte ska märka av det. Hanteringen av de mänskligare adressformerna, exempelvis www.nyteknik.se kommer att ske precis som tidigare i namnservrar som översätter till datorns språk.

Och Ipv4 måste finnas parallellt i kanske mer än ett decennium. Därför kommer routrarna att få slå i två tabeller istället för en. I vissa lägen kommer Ipv6-paket att "packas in" i ett Ipv4-omslag under övergångsperioden. Då kan två system som utnyttjar det nya systemet transportera data även på "gamla vägar".

Tomas Carlsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt