Hennes digitala strategi: Skrota it-avdelningen

2017-10-23 06:00  
Några rena it-projekt finns i Stockholms stad, menar it-direktören Ann Hellenius. Endast några infrastrukturprojekt. Alla andra är projekt som utvecklar verksamheten med hjälp av digitalisering.

Stockholm ska vara världens smartaste stad 2040. Drivande i det arbetet är Ann Hellenius, stadens it-direktör. Hon tänker fixa det med hållbarhet, inkludering och digitalisering som ger medborgarnytta.

I den 1800-talsbyggnad som en gång var Karolinska institutet, i kvarteret bredvid Stockholms stadshus, sitter kommunens it-avdelning. Fast egentligen finns den inte längre. En av de första saker Ann Hellenius gjorde när hon blev stadens it-direktör för 2,5 år sedan var att omvandla den till en slags ledningscentral för digital utveckling. Hon tar emot oss mellan två möten och börjar genast förklara.

– Jag tackade ja till det här jobbet för att jag såg många möjligheter. Det vi gjorde var att börja jobba i tvåtakt, dels med de långa strategiska linjerna, dels innovativt och med ett snabbt fokus. Vi har också infört ett resultatbaserat arbetssätt där vi mäter hur bra vi är på de två takterna.

Ann Hellenius avdelning är ansvarig både för it inom stadens egen verksamhet och för att utveckla e-tjänster riktade till medborgarna. Just nu pågår över 200 digitala satsningar i Stockholms stads 50 förvaltningar och bolag.

Några synliga exempel är papperskorgarna i tre parker på Norrmalm som via en iot-lösning berättar när de behöver tömmas. Detta har minskat behovet av sophämtning med 70 procent och klagomålen på skräpighet har gått ner drastiskt. En annan satsning är appen ”Tyck till”, där stadens medborgare kan felanmäla saker i stadsmiljön eller rapportera klotter. En tredje är gångvägar vars belysning bara tänds när någon går där.

Läs mer:

Läs mer: Strid om säkerhetsriskerna i Office 365

Men de största pågående it- projekten syns inte omedelbart för stadens invånare. Hela den kommunala skolans plattform för information och kommunikation byts. Samtidigt moderniseras stödet för stadens äldre medborgare. Ann Hellenius framhåller att den digitala utvecklingen i samhället måste ske på ett sätt som inte utestänger människor.

– Till exempel är skolans kompensatoriska uppdrag extra viktigt i ett digitaliserat samhälle. Vi måste stötta de barn som inte har resurserna med sig hemifrån, säger hon.

På alla Stockholms stads gymnasier får därför varje elev varsin enhet: läsplatta, laptop, telefon eller hybrid av dessa. Nästa steg är nu att gå neråt i årskurserna. Alla skolor kan också köpa en digital tjänst som genom analys av ögonrörelser på bara några minuter kan hitta barn i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter.

Ann Hellenius är chef för en teknisk avdelning, men är i botten civilekonom med ett brinnande intresse för digital samhällsförändring. Efter många år som managementkonsult, framför allt på Ernst & Young, hyrdes hon in för att chefa på utbildningsförvaltningen i Stockholm. Våren 2015 fick hon som 40-åring jobbet som it-direktör.

Hon är väldigt stolt över hur hennes avdelning lyckats de senaste åren. Formuleringarna hade kunnat komma från en politiker, eller en vd:

– Vi har inte bara genomgått en intern transformation av avdelningen, vi har också skapat innovativa digitala lösningar, betat av stadens it-skuld och alltihop har gjorts kostnadseffektivt. Vi har lyckats med alla delar samtidigt.

Det är inga tomma ord. I fjol och i år har priserna regnat över Ann Hellenius och hennes avdelning. Bland annat har hon utsetts till CIO of the Year i två sammanhang, och av kolleger i Sveriges kommuner utsågs hon till Influencer of the Year. Stockholms stad blev Innovative City of the Year på Mobilgalan.

– Priserna och den uppmärksamhet vi får för det jobbet som görs är inspirerande för alla medarbetare, men det som verkligen är glädjande är att jag upplever att vi skapar värde för stockholmarna. Dessutom påverkar de vår möjlighet att rekrytera. Och samarbetspartner är mer angelägna om att höra av sig.

Ann Hellenius ser många paralleller mellan att jobba i offentlig förvaltning och ett privat bolag. Det är snarare storleken på organisationen som sätter jobbets agenda. Och att offentlig verksamhet inte ska skapa aktievärde utan medborgarnytta.

– Jag tycker att min CIO-roll liknar den i en stor privat koncern. Det är samma logik, bara olika sätt att rapportera. Det vi i offentlig sektor måste vara riktigt bra på är att visa vilket värde vi skapar för skattepengarna. Många som jobbar på min avdelning vill göra skillnad och har stor res- pekt för att de jobbar för medborgarna.

Nyligen antogs stadens digitaliseringsstrategi, som ska göra Stockholm till världens smartaste stad 2040. Ann Hellenius säger att det finns olika definitioner i olika länder av vad en smart stad är.

– För oss handlar det om att vi ska skapa den bästa livskvaliteten för invånarna och samtidigt de bästa förutsättningarna för företagande. Digitaliseringsstrategin är helt och hållet integrerad i frågan om stadens hållbarhet. Jag tror att man i framtiden inte kommer att tala om ”smarta städer” utan ”hållbara städer”.

Stockholms stad jobbar med hållbarhet i fyra dimensioner: ekologisk, ekonomisk, social och demokratisk. Digitaliseringen ska ske i alla dimensionerna och genom samarbete, både mellan stadens 40 000 anställda, med externa aktörer som startup-företag eller stora it-bolag och med alla Stockholms invånare.

– Vi som arbetar i Stockholms stad måste skapa en kultur där vi inte tror oss veta bäst utan är bäst på att samarbeta med andra. Vi kan inte skapa en smart stad för medborgarna utan tillsammans med dem.

Ann Hellenius om ...

Det finns nästan inga rena it-projekt, endast några infrastrukturprojekt. Alla andra är projekt som utvecklar verksamheten med hjälp av digitalisering, till exempel:

Mobila sätt för vårdnadshavare att kommunicera med skolor.

Vr kopplat till medborgardialoger i stadsplanering.

Ai-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter.

Linda Swartz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt