Harry Frank - dynamon i Västerås

2002-08-13 23:00  
Harry Frank

Möt amatörkalligrafen och musikalfantasten Harry Frank, som en gång i tiden bestämt lovade att aldrig sätta sin fot på Asea. Nu basar han för hela ABBs svenska forskning och har en budget på flera hundra miljoner. Trots allt elände som varit anser han på nästan vetenskapliga grunder att framtiden tillhör ABB.

Harry
Frank
- Vi kommer att få ett kraftigt ökat elbehov i världen bland annat till följd av mobiltelefonins utveckling. Bildöverföring, som är tänkt med 3G, kommer att kräva enorm sändareffekt.

Vi har knappt sagt god dag och jag har inte ens fått fram blocket. Harry Frank, forskningschef på ABB i Västerås är redan i gång:
- Och elmotorer kommer att ersätta hyd-raulik och tryckluft i industrin. Därför måste vi utveckla generering och överföring av el, inte avveckla.

Han pekar på tabeller och figurer på ett blädderblock och räknar ut att världens elbehov kommer att nära nog fördubblas i takt med att levnadsstandarden för flertalet människor på jorden närmar sig den vi har i väst.

Detta är typiskt för Harry Frank; intensivt engagemang, snabba kast, snabba tankar, och det som gör att han nog passar som forskningschef. Ibland kan det var svårt att hänga med. Han tänker i flera led, något som kännetecknar en bra strateg. Undrar om han är en bra schackspelare?

Först tänkte jag beskriva honom som en mänsklig katalysator. Men det blir fel för enligt ordboken ska en sådan påskynda en kemisk reaktion utan att själv delta. Harry Frank deltar i högsta grad, en dynamo som skapar ett energifält kring sig.

Född i Boden. Som son till en officer hade han tänkt sig en karriär som officer eller möjligen lärare. Men en lumparkompis övertalade honom att söka till Chalmers. Han valde svagström, ledd av sitt musikintresse och blev klar 1969 med insikten: "Aldrig Asea."

- Det berodde på den tidens personalpolitik. Man skulle nästan stå med mössan i hand och buga för att få nåden att bli anställd. Jag kände en avog inställning till det, minns han.

Ändå blev det Asea
Efter en kort karriär som lärare på tekniska institutet i Köping, där han undervisade norrmän i matte och fysik, blev det trots allt Asea efter påverkan av en lärarkollega. Han ångrar inte det valet idag.

Där fick han bland annat chansen att undersöka om det skulle gå att koppla in kraftkondensatorer på elnätet med hjälp av tyristorer, en teknik som det tog tid att få etablerad. Han lärde sig tidigt att det kan ta mycket lång tid, kanske 15 år att få nya innovationer accepterade.

Så han måste ha tålamod, denne bas över 250 forskare och innovatörer på ABB Corporate Research Center i Västerås. Här bestämmer han rätt fritt över en årsbudget på 300 miljoner kronor.

Nu för tiden kläcker de anställda på Väster-åskontoret årligen cirka 600 idéer till uppfinningar mot 100 när han tillträdde. Varje vecka sätter han sig med berörda uppfinnare och tar beslut om vad som ska ske med de aktuella idéerna. Innovatörerna måste få snabb respons på sina tankar.

- Jag ser väldigt snabbt om det är något utvecklingsbart. Det sker faktiskt med någon slags intuition.

Franks käpphäst
För de idéer som får gehör blir det en gratifikation på 2 000 kronor och ofta beslut att bygga en första prototyp. Och då kommer han osökt in på en av sina käpphästar: behovet av såddfinansiering.

- Så länge forskningen pågår i universitetslaboratorierna finns det nog pengar, men det saknas ofta medel för steget till en prototyp, till något att visa upp. Därför stannar forskarna och resultaten i labben. Vi tenderar att forska ihjäl oss om vi inte kan lösa problemet med såddfinansiering, hävdar han och markerar budskapet med näven mot bordsskivan.

- Jag hoppas att staten ska inse att det ska finnas pengar som man inte ska behöva betala tillbaka om det går åt fanders. Och det ska ske utanför universitetsvärlden. Om ett projekt av tio lyckas så är det värt det.

Han får frågan om hur han ser på framtiden. Och dynamon går igång igen, fast mer eftertänksamt än sprudlande.
- Jag tycker mig se att vi går mot allt mer elintensiv välfärd. Där ser jag att vi måste göra insatser. Jag är till exempel övertygad om att vi framledes kommer att få se allt fler robotliknande produkter avsedda som hjälpmedel i bland annat vården. Det kommer att behövas, inte minst med tanke på att vi har en snabbt åldrande befolkning.

El och robotar. Det låter som en mycket kort beskrivning av ABB. Harry Frank ler när han konstaterar:
- Vi är i rätt bransch.

Lars Eriksson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt