Här byggs för ett nytt sekel

1999-03-10 07:54  
Det är år 2003 i Stockholm . När Anders Eriksson lagar mat i sin nya lägenhet gör han det på en gasspis med gas som har producerats i stadsdelens eget reningsverk. Han åker snabbspårväg eller färja till jobbet. Han äger ingen bil men när han behöver en hyr han den av bilpoolen i området.

Hammarby Sjöstad är en ny stadsdel i Stockholm där 15 000 personer ska bo och nästan lika många arbeta. Här ska byggas utifrån ett ekologiskt perspektiv; resurssnålt, energieffektivt och utan miljöskadliga material.

Området har länge haft enbart industriell verksamhet. Riksbekant var industriområdet "Lugnet" som låg på Sickla Udde. Här fanns en vildvuxen flora av små och mer eller mindre bohemiska småföretagare. De har nu fått söka sig till andra områden i Storstockholm.

Planeringen av området längs Hammarby Kanal fick ordentlig fart när Stockholm sökte OS 2004. Hammarby Sjöstad skulle då först fungera som OS-by.

- Även om det hade varit trevligt med ett OS i Stockholm så har det blivit lättare att planera utan att behöva ta hänsyn till OS-byn och stadiumanläggningar, säger Per-Axel Bergman, Stockholms projektledare för Hammarby Sjöstad, som ska omfatta både bostäder och arbetsplatser.

- Idag finns här cirka 200 000 kvadratmeter arbetsplatser med 4 000 anställda. Vi räknar med att det ska öka med 250 000 kvadratmeter, säger Per-Axel Bergman.

Nu finns här bland annat speditionsföretag och leverantörer av byggmaterial. Media, service- och tjänsteföretag är exempel på ny verksamhet som väntas öka markant i området allt eftersom det byggs.

Området på den norra sidan av Hammarbykanalen är till stora delar färdigbyggd. Byggnationen här, drygt 1 000 lägenheter, omfattades inte av de höga miljökrav som nu gäller för fortsättningen av projektet.

Enligt det politiskt antagna miljöprogrammet ska Hammarby Sjöstad bli "dubbelt så bra" jämfört med vad som byggdes 1990.

Men det politiskt satta målet för energiförbrukning; maximalt 60 kilowattimmar tillförd energi per kvadratmeter bostadyta, har blivit starkt kritiserat.

- Målet är orealistiskt. I det fallet handlar det inte om en halvering utan om en minskning till en fjärdedel. 1990 behövdes det cirka 240 kilowattimmar per kvadratmeter. En halvering innebär alltså omkring 120 kilowattimmar per kvadratmeter, inte 60, säger Johnny Kellner på JM, ett av byggherreföretagen.

I kommunens projektledningsgrupp menar man att formuleringen av energimålet blev olycklig:

- Det skulle ha stått köpt tillförd energi. Men det är också olyckligt att använda måttet kilowattimmar per kvadratmeter. Bygger man stort och räknar in trapphus med mera kan man rent räknemässigt nå målet. Energimålet är nu på väg att omformuleras, säger Kerstin Blix, miljöansvarig i projektledningsgruppen.

Bostäderna ska förses med individuell mätning av vatten, värme och el samt få behovsstyrd ventilation.

- Det finns större energivinster att hämta genom att påverka det individuella beteendet än att öka på väggisoleringen, hävdar Johnny Kellner på JM.

Till miljökraven hör också att vissa material inte får eller bör användas. Det gäller material enligt kemiinspektionens begränsningsslistor. Dit hör bland annat koppar, zink, mjukgörare i plaster och virke från regnskog eller fjällnära skog.

- Vi har upprättat en miljövägledning för material och konstruktioner som i första hand är till för att hjälpa arkitekter och konstruktörer. Och det finns alternativ som exempelvis rostfritt, aluminium och polyetenplaster, kommenterar Kerstin Blix.

En annan punkt i miljövägledningen är att elinstallationer ska ha låga elektromagnetiska fältstyrkor (
Hammarby Sjöstad kommer att förses med ett eget reningsverk för avloppsvatten i anknytning till det stora reningsverket i Henriksdal. Det ska förses med ny teknik för avskiljning av kväve och fosfor som ska återföras till jordbruket. Från reningsverket ska också komma biogas som ska användas i bilpoolens bilar och i bostädernas gasspisar.

Via 50 meter breda, grönt bevuxna "Ekodukter" över vägar ska även fauna och flora kunna vandra i Hammarby Sjöstad. Asfalterade vägar ska inte få skära av det biologiska livet.

Hela Hammarby Sjöstad ska också förses med ett kommunikationsnät för IT där olika operatörer kan få hyra kapacitet. Det ska bland annat bli möjligt att handla via nätet, telefonera, ha distansundevisning och så kallad telemedicin (vård och uppsikt på distans).

Det finns många fler idéer att använda ny teknik i Hammarby Sjöstad. En är att pröva solcellsteknik som vid strömavbrott ska kunna driva cirkulationspumpar för fjärrvärme, nödbelysning i trappor och el till åtminstone ett eluttag i bostaden.

- Man ska inte behöva evakueras från sin lägenhet en midvinterdag om det blir elavbrott, säger Johnny Kellner.

Den 1 september i år börjar Skanska och HSB att bygga på Sickla udde. Övriga byggherrar i Hammarby Sjöstad är JM, Familjebostäder, Svenska Bostäder och Sisab. På Sickla udde ska det byggas 1 200 lägenheter. Första inflyttning beräknas till november år 2000.

Delar av marken inom området är rejält förorenad till följd av den industriella verksamhet som har pågått. Det handlar om en del metaller, men framförallt olja. Ett avsnitt där provborrningar har skett fick beteckningen Dallas ("var man än borrar får man upp olja").

Hela Sickla udde, det område som ska börja bebyggas i höst, kommer att kontrolleras. Det var här den vildvuxna och okontrollerade småindustrin fanns.

Totalt är det ca 200 000 kubikmeter jord som ska undersökas varav cirka hälften är gjord. Provtagning och schakt sker i rutor om 10x10 meter och ned till en halv meters djup.

Merparten siktas för att separera det finare materialet där föroreningarna finns från det grövre materialet. En stor del av det grövre materialet kan återanvändas inom området.

- Det kommer att återstå 5 000 - 10 000 kubikmeter finmaterial som måste renas ytterligare. Restprodukterna kommer sedan att köras till Sakab där det läggs på tipp, säger Christer Egelstig på JM Bygg.

Mer föroreningar, speciellt metaller och eventuellt arsenik, finns troligen i etappen längre norrut nära Henriksdals reningsverk.

På Sickla udde måste också omfattande grundförstärkningar göras innan det egentliga byggandet kan komma igång. Det görs huvudsakligen med kalkpelare; en grov borr med 60 cm diameter drivs ned i leran. När den dras upp blåses en kalk- och cementblandning in i hålet. Den reagerar med leran och bildar kalkcement som ökar hållfastheten i marken.

För delar av området där fyllningen ovanpå leran är svårgenomtränglig kommer marken att förstärkas med ett påldäck under hus, gator och omgivande mark.

Ännu en aktuell tvistefråga vid bygget av Hammarby Sjöstad, förutom de höga kraven på sänkt energiförbrukning, är en planerad gång- och cykelbro över den 80 meter breda Hammarby Kanal. De broförslag som har varit aktuella innebär höga konstruktioner för att kunna släppa förbi båttrafiken. Boende på den norra sidan av kanalen har protesterat mot förslagen och den nya politiska ledningen i Stockholm har tvingat fram en utredning om färjeförbindelse i stället.

- Färjealternativet är inte realistiskt. Färjan måste ju gå dygnet runt. Däremot kan det vara intressant med en färja in till stan, säger Per-Axel Bergman.

Ett alternativ som nu börjar diskuteras är en vridbar bro i kajnivå.

En snabbspårväg ska gå genom hela området. Till den kan den nuvarande Saltsjöbanan komma att anslutas.

Hela Hammarby Sjöstad inklusive infrastruktur bedöms kosta nära 20 miljarder kronor. Markförvärv och marksaneringen har hittills kostat en miljard kronor.

Det ska enligt planerna inte bli dyrare att bo i Hammarby Sjöstad jämfört med nybyggda områden utan långt drivna miljökrav. Merkostnader för ny, oprövad teknik ska åtminstone till en del täckas med de kretsloppsmiljoner som staten och Stockholm kommun bidrar med. För de boende blir det förhoppningsvis lägre kostnader för bland annat el om miljömålen nås. På den norra sidan av Hammarbykanalen som delvis bebyggdes under första halvan av 1990-talet kostar en 89 kvadratmeter stor hyreslägenhet på 3 rok 8 250 kronor per månad.

Mer information om Hammarby Sjöstad kan man få på:
www.hammarbysjostad.stockholm.se

Lars Eriksson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt