Här är hetaste trenderna 2011

2011-01-18 23:00  

Pulserande hjärtceller i webbshoppen, lysdioder som ersätter den gamla 60-wattaren och obemannade racerbåtar som jobbar i flock. Ny Tekniks redaktion spanar in tio heta tekniktrender för året.

<p>1. Smarta mobiler och surfplattor ersätter datorn</p> <p>Avancerade mobiler och pekdatorer som Ipad ersätter den vanliga datorn. Det är den mest påtagliga trenden i it-världen just nu. </p> <p>Mantrat för tillverkarna är it åt massorna. De hoppas på en lika gigantisk marknad som för vanliga mobiler - det finns i dag över fem miljarder aktiva mobiler i världen. </p> <p>Och nördarna får ursäkta, men på en massmarknad är det få som vill meka med sin dator. Den ska bara fungera, vara virusfri och säker, och rolig att använda.</p> <p>Viktiga delar i utvecklingen är användarvänliga nättjänster och pekskärmar. En svensk spelare är Neonode. Företagets optiska pekteknik ingår i Sonys nya läsplattor.</p> <p></p> <p>2. Nytt driv i snåla bilar</p> <p>Hur ska bilen bli grön? Bilindustrin kör flera parallella spår för att lösa den gigantiska uppgiften. En stark trend är att behålla dagens bilmotor, men att göra förbränningen snålare och renare. En annan är att vässa hybridbilarna. Utmaningen är då att utveckla effektiv kraftelektronik, bättre batterier och effektivare elmotorer. </p> <p>En svensk uppstickare på området är Transic som arbetar med elkraftsstyrning medan utvecklingsbolaget Cargine utvecklar ventilstyrning.</p> <p></p> <p>3. Utan en tråd med snabba terahertzvågor</p> <p>Ericsson tror på 50 miljarder uppkopplade prylar i världen om tio år. Merparten är trådlösa. För att serva dem utvecklas helt nya sätt att överföra data över korta avstånd. Där finns teknik som ger hög kapacitet genom att låta radiovågorna ta flera vägar. Där finns överföring med låg effekt som sprids över ett brett spektrum. Och där finns terahertzvågor som ger extremt höga överföringshastigheter över korta avstånd.</p> <p>Med på banan finns svenska Gotmic som börjat exportera sina supersnabba terahertzkretsar (bilden). </p> <p>Samtidigt utvecklas teknik för att överföra energi trådlöst, exempelvis för att ladda batterier med elektromagnetiska vågor. </p> <p></p> <p>4. En cellsam succé</p> <p>Hjärtmuskelceller som ligger och slår i små flaskor. Det går att köpa på nätet via det svenskbrittiska företaget Cellartis. De pulserande cellerna har tagits fram från stamceller - omogna celler som kan bli allt från nervceller till blodkroppar. </p> <p>Företaget rider nu på den starka trend där läkemedelsbolag, EU-projekt och forskare använder stamceller i sin forskning. Cellerna används för att ersätta djurförsök, utveckla nya läkemedel och för att förstå mekanismerna bakom svåra sjukdomar. Slutmålet är att bota allt från diabetes till Alzheimers sjukdom. </p> <p></p> <p>5. Obemannat far fram på alla fronter</p> <p>Obemannade båtar, flygplan och bilar ligger högt på teknikens topplista 2011. Amerikanska flygvapnet lyckades </p> <p>i december landa sin obemannade rymdskyttel efter 224 dagar i rymden. Miniflygplan är redan standard för polis och militär världen över. Små robotar på larvfötter släcker bränder och desarmerar bomber. </p> <p>Ett svenskt exempel är Kockums obemannade prototyp-racerbåt "Piraya" som jobbar i flock. En enda operatör kan styra en liten flotta som patrullerar en hamn, gör räddningsinsatser eller spanar efter u-båtar. </p> <p>Men trots framstegen finns saftiga problem för ingenjörer att bita i: styrning, analys av data, artificiell intelligens och mekanik. Etiken är ett annat problem. Vad ska en robot få göra?</p> <p></p> <p>6. Låt tusen dioder stråla</p> <p>Alla älskar lysdioder, och allt fler ledlampor pumpas ut på marknaden. Förhoppningarna är enorma på den energisnåla, ljusstarka och långlivade tekniken. Den ska ersätta utfasade glödlampor, kvicksilverbaserade lågenergilampor och lysrör. </p> <p>Men det finns flera stötestenar. Lamporna är dyra, och det är svårt att samtidigt få högt ljusutbyte och god färgåtergivning. Dessutom blir många lysdioder varma, vilket kan ge svagare ljus och kortare livslängd. </p> <p>Belysningsjättar såväl som små teknikuppstickare lägger stora resurser på att lösa problemen. I Sverige finns två bolag som tar till nanotrådar: Glo i Lund och Ecospark i Linköping. </p>  <p>7. Högre IQ i elnäten</p> <p>Mer el från sol och vind får elproduktionen att åka berg- och dalbana. Det ställer helt nya krav på elnäten. </p> <p>Därför satsas enorma summor på att göra näten smartare. Men det räcker inte. Kunderna, stora som små, måste också bli mer aktiva. En morot kan vara lägre elpris en blåsig natt. </p> <p>Smarta nät kräver dessutom nya sätt att lagra energi liksom it-system och intelligenta elmätare. I Sverige satsar ABB stort. Företaget deltar i landets båda pilotstudier: på Gotland och i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.</p> <p>8. Det svänger ju om plasmonerna</p> <p>De nanometersmå svängande partiklarna som kallas plasmoner har gått från att vara ett hett forskningsområde till att bli verkstad. Nu används plasmoner för att fånga in ljus i solceller, för att designa nya material och för att utveckla nya läkemedel.</p> <p>En handfull svenska företag har idag produkter som bygger på plasmoner. Dit hör Insplorion i Göteborg som tagit fram en ny typ av känsligt mätinstrument för nanomaterial och tunna filmer. </p>  <p>9. Mer flyttar ut i datormolnet </p> <p>Nu har även många av oss vanliga dödliga kommit i kontakt med datormolnet, den kanske viktigaste trenden inom it och telekom även under 2011. </p> <p>Allt fler använder e-post, ordbehandling och fotoredigering via tjänster på nätet. Program som tidigare installerats på datorer och mobiler har flyttat ut till stora datahallar och nås nu via internet - datormolnet. Utvecklingen fullkomligt exploderar. </p> <p>Google som utmanat Microsoft med sina molntjänster några år, har fått programvarujätten att tänka om och lansera webbaserade program. Även hos svenska telekomgiganter som Ericsson och Telia Sonera är numera datormolnet en av de hetaste trenderna. </p>  <p>10. Fortsatt flyt för grafenet </p> <p>Världens tunnaste material är en hejare på att leda elektroner. Dessutom starkt och genomskinligt. Det Nobelprisade tvådimensionella materialet grafen har tagit världen med storm. Forskare har redan fått till transistorer, processorer, sensorer och miljövänlig belysning.</p> <p>Det lilla Stockholmsföretaget Sensic kommersialiserar en ny smart och känslig grafensensor för att mäta kvävedioxid. En grafenfabrik i Linköping är målet för EU-projektet Conceptgraphene. </p>

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt