Gprs lider av barnsjukdomar

2001-10-17 13:00  
Ericssons nya T39 är bästa apparaten för mobilt internet. Den har bäst finesser och med sin Bluetooth-teknik är den också mest framtidssäker.

Det är resultatet av Ny Tekniks test av fem apparater: tre rena telefoner och två hybrider. Motorola och Trium Mondo är datorer med telefunktioner och har lite större skärm. Ericsson, Nokia och Siemens är telefoner med datorfunktioner och har små skärmar. Ännu behöver dock apparaterna användas tillsammans med en bärbar dator för att ge riktigt bra surfupplevelser.

Apparaterna i Ny Tekniks test marknadsförs som att de är klara för mobilt internet med den trådlösa IP-tekniken gprs (General Packet Radio Service). För en av apparaterna, Trium Mondo, är dock marknadsföringen helt felaktig. Den går visserligen att ansluta till internet, men saknar ännu gprs. Den får klara sig med långsam gsm-uppkoppling. Tillverkaren har haft problem att få klart apparaten för gprs. I efterhand kan kunderna skicka in sina telefoner och få dem uppgraderade.

Det är först nu när det kommit ett urval apparater som mobilt internet kan sägas "finnas på riktigt". Paketförmedlad data med gprs som ger konstant internetuppkoppling utan minutavgift kommer att ändra användarnas beteende och vanor. Nu betalar man istället en avgift per datapaket som skickas.

Men återkommande stopp i överföringen är en av orsakerna till att testen ibland ger samma känsla som i slutet på 1980-talet när motsvarande teknik för större datorer var ny. De små lcd-skärmarna, de krångliga installationerna och floran av menysystem är annat som bidrar till den känslan. Att wappa idag är som att använda Gopher, menysystemet som användes på nätet i dess barndom.

Färgskärmar, större skärmar, stabilare hastighet och högre anslutningssäkerhet är nästa nödvändiga steg i utvecklingen.

Det är ergonomiskt tveksamt att surfa mellan wappsidor på de tre små telefonmodellerna. Man blir trött i huvudet av ansträngningen att bara se tre rader i stöten, ibland bara ett enda långt ord per rad. Dessutom känner man sig både skelögd och idiotisk när man på allmän plats sitter en längre stund och fånstirrar in i den lilla manicken. Bäst är istället att kombinera dessa med en bärbar dator.

Apparaterna med större skärm är bättre. Man känner sig mera avslappnad vid läsning. Dessutom ger de tryckkänsliga skärmarna möjlighet att mata in text, vilket man bara i undantagsfall gör på de små mobilerna. I gengäld känns de större apparaterna klumpigare att använda som telefoner.

Ericsson T39

Ericssons nya lilla "datorfon" är bäst anpassad för att utnyttja mobilt internet. Menysystemet med sina flikar är mycket lätt att förstå direkt. Det blir skarpa bokstäver och bilder i bildfönstret på grund av den höga kontrasten.

I samband med datasessionerna får man tydliga besked om vad som händer. Bland annat finns det information efter varje nedkoppling om hur många byte man använt.

Det är bra att textraderna avstavas, men det sker efter amerikanska regler, vilket får en del knasiga radbrytningar till följd.

T39an behöver egentligen aldrig lämna portföljen. Med hjälp av Bluetooth kan öronsnäcka/mikrofon, handdator eller bärbar dator användas för tal/datatrafik.

Tyvärr fanns det en bugg i programmen på cd-skivan som följde med för att ansluta telefonen till en bärbar dator. Felet var dock rättat i den nya version som fanns att hämta på tillverkarens webbplats.

Nokia 8310

Nokias gprs-apparat som kommer ut i dagarna motsvarar inte de högt ställda förväntningarna. Den känns som en äldre modell som byggts ut med gprs och radiomottagare.

Menysystemet har svårbegripliga sifferkombinationer i överkant för orientering var i systemet man är. Kalendern ger ingen vecko- eller månadsöversikt, vilket sänker värdet av den.

När man wappar måste varje länk man trycker på bekräftas med ytterligare en knapptryckning. Det irriterar.

Upplösningen på skärmen är sådan att bilder som får plats i de andra apparaternas fönster inte ryms i Nokians fönster.

Program för modem och synkronisering mot datorn får man hämta från webben. Opraktiskt med tanke på att det kanske just är webben man behöver komma åt med modemet. Å andra sidan är användaren alltid garanterad att få senaste buggrättningarna.

På- och avknappen är för liten. Det behövs en penna eller liknande för att starta telefonen.

Siemens S45

Siemens apparat är annorlunda både till form och till funktion. Med plats för sex textrader i bildskärmen är den "nästan" tillräcklig. Men bara nästan. Fyra rader till och en centimeter bredare hade räckt för att göra den mer handdatorlik.

Det tar dock tid att lära sig apparaten. En del av knapptryckningarna känns helt ologiska. Det är inte självklart vad man ska göra i alla lägen. Information om hur man ska bära sig åt var också svår att hitta i handboken. Siemensägaren måste i förväg läsa handboken noga för att lära sig och förstå alla finesserna.

Batteriladdaren till Siemenstelefonen är föredömligt liten. Den väger knappt 60 gram inklusive nästan två meter sladd.

Motorola Accompli 008

Man får mest teledator för pengarna med Motorolas knubbiga apparat. Det som drar ned betyget rejält är en dålig bildskärm vars kontrast är för svag. Det hjälper inte att man kan göra mycket om man inte ser riktigt vad man gör. Apparaten känns också aningen långsam.

Det egentillverkade operativsystemet har ett fult, men användbart utseende. Telefonen saknar vanlig knappsats, men man vänjer sig fort vid att trycka på den virtuella knappsatsen på bildskärmen.

Motorola har tänkt på det som de andra tillverkarna glömt, nämligen att man kan vilja kontrollera datapost även i miljöer där mobiltelefonen inte får vara påslagen (flyg, sjukhus). Därför kan man välja att starta Accompli med antennen avstängd.

Det är imponerande att apparaten klarar av att tolka helt vanlig handstil. Därför är det lätt att skicka e-post.

Trium Mondo

Triums apparat är en "stor" handdator med Pocketpc som operativsystem. Den är lite för stor för att vara en handhållen telefon på 2000-talet. Men för mobilt internet är den utmärkt eftersom det ryms hela 17 textrader med 30 tecken på varje rad, i snitt fyra ord per rad. Och då tar ändå telefonprogrammets utseende upp halva bildskärmens yta i anspråk.

Bildskärmen är svår att läsa eftersom kontrasten är så svag. Apparaten behöver färgskärm för att komma helt till sin rätt, men i kombination med telefonsändaren försämrar det driftstiden kraftigt.

När apparaten slutligen blir uppgraderad med gprs kommer den att ha möjlighet att automatiskt välja mellan kretskopplad och paketkopplad teknik beroende på hur trafikbelastningen på nätet är. Det är såklart dyrt att surfa med gsm och minuttaxa, men det kan ju också bli dyrt att vänta länge på att få jobba.

Apparaten är så stor att den bör användas med öronsnäcka för att kännas bekväm. Då blir det inte så mycket kindavtryck på bildskärmen heller.

Mondon är också på tok för dyr i förhållande till dess prestanda.

Istället för att som i en vanlig analog gsm-uppkoppling betala för minuterna man är uppkopplad, så känns det emellanåt som att man istället betalar med sin egen dyrbara tid när uppkopplingen sker med gprs. Det är nämligen inte alltid apparaten får kontakt med sin anslutningsserver. Med gprs är också minimihastigheten noll, vilket ibland ger långa väntetider.

Detta beror på att kretskopplad gsm, oavsett om det är tal, fax eller data, har företräde före gprs-trafiken. Blir det rött ljus i rusningstrafik och alla i sina bilar börjar använda mobiltelefonerna finns det risk att all gprs-trafik i den "cellen" slås ut. Rött ljus också för gprs, alltså.

På platser där mycket folk vistas, speciellt där många också använder mobiltelefoner, kan det därför bli chansartat om det går att jobba effektivt eller inte.

Arlanda flygplats var en av platserna Ny Teknik testade på. Det blev stopp emellanåt med både Europolitans och Telias gprs-abonnemang. Då är det omöjligt att i förväg planera in arbetstid i pausen mellan flygplansbyten.

På mera normala platser, både i södra och norra Sverige, blev det också trafikstopp stundtals, men inte lika ofta och länge.
Se testet som grafik

Tomas Carlsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt