Första Ipred-fallet till domstolsprövning

Ephone lämnar inte ut sin internetkund till de ljudboksförlag som anmält Ephone till tingsrätten, erfar Ny Teknik. Och Ephone får stöd av professor Marianne Levin.

UPPDATERAD med länk till Ephones svar till tingsrätten.'

Enligt uppgifter till Ny Teknik på onsdagseftermiddagen kommer internetleverantören Ephone att säga nej till att lämna ut personuppgifterna bakom den anmälda ip-adressen 77.53.104.102.

I kväll lämnarEphonein sitt slutliga svar till Solna tingsrätt.

Det innebär att ärendet nu blir föremål för förhandling i tingsrätten och det första fall som rättsligt prövas enligt den nya Ipred-lagen.

Det är fem svenska ljudboksförlag som säger sig ha bevis för att den server som är kopplad till detta ip-nummer har använts för att ladda ned 27 upphovsrättskyddade ljudböcker och sedan sprida dem vidare på internet.

Anmälan sker gemensamt genom Svenska Förläggareföreningen.

"Svaghet i lagstiftningen"
Men bevisningen räcker inte menar Ephones vd Bo Wigstrand och hans advokat Peter Helle.

De har tidigare sagt till Ny Teknik att Ephone så långt möjligt måste skydda sin internetkund och att ljudboksförlagens bevis om upphovsrättsintrång inte är tillräckligt starka för att Ephone ska bryta anonymitetsskyddet.

- Hela den här situationen visar på svaghet i lagstiftningen, säger Peter Helle till Ny Teknik.

Får stöd av professorn
Han menar att internetleverantören tvingas ta ansvar för något som den inte egentligen har med att göra.

- Någon säger sig ha immateriella rättigheter till något och begär ut information om en kund till en internetleverantör. Internetleverantören får då inte informera sin kund om anmälan utan tvingas försvara kunden utan att internetleverantören är direkt inblandad, säger Peter Helle.

Och han får stöd av Marianne Levin, professor i immaterialrätt vid Stockholms universitet.

– Det kommer att bli jätteproblem med bevisningen i Ipred-målen, säger Marianne Levin till Ny Teknik.

Många bevisproblem för domstolarna
Ipred-lagen medför olika slags bevisproblem för domstolarna framöver, bedömer Marianne Levin.

Domstolarna, i första hand tingsrätterna, ska fört det första bedöma om bevisen som upphovsrättsinnehavarna lämnat in räcker för att tvinga internetleverantören att lämna ut namnet på abonnenten bakom ett visst IP-nummer.

– Första steget är att domstolarna ska pröva de bevis upphovsrättsinnehavarna presenterat för att någon kränker deras upphovsrätt via ett visst IP-nummer. Det blir inte lätt, säger Marianne Levin.

Domstolarna måste vara lika noggranna som när de prövar bevisningen i andra mål, anser hon.

Hur vet man vem som suttit vid datorn?
Andra steget är att upphovsrättsinnehavarna gör något åt kränkningen.

– Antingen skickar man brev till abonnenten och kräver skadestånd, eller så stämmer man personen eller företaget bakom IP-numret i en civilrättslig process.

Men hur vet man att internetabonnenten suttit bakom tangentbordet när det upphovsrättsskyddade filmerna eller ljudboks-filerna kopierats och spritts för världen?

- Det är frågan. Abonnenten kan ha haft sitt nätverk öppet och åtkomligt för andra personer, grannar eller kollegor, vilka kan ha utfört piratkopieringen.

Omvänd bevisbörda
Marianne Levin menar att det blir en omvänd bevisbörda.

– Det finns en presumtion i lagen som innebär att den som äger en dator som kan kopplas till ett IP-nummer också ansvarar för materialet på datorn. Ungefär på samma sätt som med en familjedator, där föräldrarna blir ansvariga för vad barnen gjort, förklarar hon.

Därmed menar hon att det till stor del faller på abonnenten att bevisa att sin oskuld.

– Det blir i många fall en omvänd bevisbörda, säger Marianne Levin.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt