Filtren släpper in sex och våld

2013-02-13 07:00  

Surffilter ska skydda barn från porr och våld på nätet men ger föräldrar falsk trygghet, menar svenska forskare. De får stöd av EU-kommissionen som rankat 25 it-företags filter.

– Möjligen kan filtren göra nytta för små barn i förskoleåldern, bedömer Cecilia von Feilitzen, professor vid Södertörns högskola.

Hon är en av tre forskare i Sverige som de senaste åren undersökt svenska barns nätvanor i den europeiska forskningsstudien EU Kids Online, som finansieras av EU-kommissionen.

Även Statens medieråd, som har i uppdrag att skydda barn från skadlig mediepåverkan, är kritiskt till filtren.

– Det verkar inte som om de gör någon nytta. Olika undersökningar visar att de invaggar föräldrar i en falsk känsla av säkerhet, säger Ulf Dalquist, forskningsansvarig på myndigheten.

I stället menar han i likhet med Cecilia von Feilitzen att vuxna bör göra barn medvetna om farorna på nätet och lära dem skydda sig själva.

– Det finns inga vetenskapliga samband mellan hur trygga barn känner sig på internet och med filtren. Det viktigaste skyddet är att föräldrar pratar med sina barn, säger Cecilia von Feilitzen.

Även EU-kommissionen, som låtit analysföretag jämföra 25 mjukvaror för föräldrakontroll för barn upp till och med 12 år (avsedda för pc), bland dem det kända Net Nanny, konstaterar i en jämförande studie från december 2012 att filtren generellt har låg effektivitet. Svagheterna är flera.

De undersökta filtren baseras på listor som automatiskt blockerar domäner eller hemsidor. Alla – även de som toppar listan – släppte igenom över 20 procent av innehållet som ansågs olämpligt (våld, porr, självskadesidor med mera). Dessutom överblockerar flera av dem i hög grad ”godkända” sajter.

Föräldrar kan exempelvis lägga till hemsidor som streamar videor, som Youtube, på svarta listan men bara hälften av programmen kunde exempelvis blockera Skype.

Filtren var än sämre när det gällde att filtrera användarskapade hemsidor, som Facebook och andra sociala nätverkssidor och bloggar.

Det fanns få möjligheter för föräldrarna att blockera kontakter.

En av de programvaror som långt ifrån når upp till förväntningarna är it-företaget F-Secures program ”Internet Security 2012”. Filtret landar på plats 8 av 25 på EU:s rankningslista, med resultat under genomsnittet när funktionalitet och effektivitet mättes. Flera av de stora bredbandsopera­törerna i Sverige säljer mjukvaran. Bland dem finns Telia Sonera, som erbjuder föräldrarna kontroll under produktnamnet ”Säker surf”.

– Det är ju väldigt olyckligt, självklart önskar vi en 100-procentig lösning. Vi har valt F-Secure för att de har en bra lösning, men ser allvarligt på resultatet av studien och ska ta upp det med dem, säger Sandra Lindman, produktansvarig på Telia Sonera.

Lovar Telia Sonera sina kunder för mycket när det gäller föräldrakontroll?

– Nej, vi skriver att man som förälder minimerar risken för att barn hamnar på oseriösa sidor men självklart måste man som förälder även ta ansvar och prata med sina barn, säger hon.

Många barn surfar i dag också mycket med smarta mobiler och surfplattor. Trots det är filterverktygen för smarta mobiler inte bättre utan om något i stället sämre, enligt rapporten.

Svenska barn särskilt utsatta

Svenska barn är mer utsatta för risker på internet än många barn i övriga EU.

Över hälften, 60 procent, av svenska unga (9–16 år) säger sig ha träffat på olämpligt innehåll på internet.

Procentsiffran är en av de högsta i EU, enligt studien EU Kids Online (rapporten National Perspectives, oktober 2012).

Gruppen svenska ungdomar 11–16 år har sett mer av hatsidor, sidor om självskador, anorexia, droger och självmord, än genom­snittet av deras jämngamla i övriga EU.

Dock ligger de svenska barnen lika med snittet i EU ifråga om att ha påverkats, känt obehag eller lidit skada.

Barn i Sverige surfar i snitt två timmar per dag och är därmed storanvändare. Trots det toppar de inte EU-listan när det gäller ”digital skicklighet” utan kan lära sig surfa säkrare och mer kritiskt, enligt forskarna.

Svaren bygger på intervjuer i 25 av EU-länderna. 1 000 svenska barn och lika många av deras föräldrar medverkar. Monica Kleja

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt