Experternas råd till Riksbanken

2016-11-23 06:00  

Ska Riksbanken ge ut en e-krona måste den kännas lika trygg som en fysisk. Vägen dit går något överraskande via tekniken bakom bergochdalbane-valutan bitcoin. Ny Teknik frågade Sveriges främsta bitcoinexperter hur Riksbanken ska lyckas med det. Här är deras råd.

När Cecilia Skingsley, vice riksbankschef, häromdagen överraskade alla med utspelet om att världens äldsta centralbank ska bli först i världen med en e-valuta sa hon:

– Pengar är något som vi tar för självklart men för att pengarna ska fungera i praktiken måste vi först hantera ett mycket komplicerat problem. Problemet handlar om förtroende.

Utan förtroende, menade Skingsley, går det inte att lita på att pengarna går att handla för i morgon.

Går bitcoin att handla för i morgon? Ingen vet. I februari 2011 gick det att köpa en bitcoin för en amerikansk dollar. Därefter har den då och då skjutit upp som en raket bara för att kraschlanda kort senare. Den har omgärdats av skandaler: förknippad med droghandeln på den numera nedlagda marknadsplatsen Silk Road och utsatt för uppmärksammade intrång och stölder.

Ändå är det bitcoin som gjort det möjligt för Riksbanken att överhuvudtaget nämna en ”e-krona”. Och även om Skingsley inte vill medge att de inspirerats av bitcoin nämner hon den indirekt när hon talar om en tänkbar decentraliserad svensk nationell e-valuta. För tekniken som medger en bitcoin eller e-krona – blockkedjan och dess distribuerade liggare – kan vara på väg mot något vi inte är så vana vid: digital trygghet.

Läs mer:

Läs mer: Riksbanken vill införa e-kronor

Det är Anna Felländer, tidigare chefsekonom på Swedbank och numera expertrådgivare åt Näringsdepartementet, som använder just den formuleringen.

– Det finns en typ av tillit som är individer emellan, säger Felländer. Sedan finns det en annan typ av tillit: människan, individen och en institution. Den tredje typen är det vi kallar digitaliserad tillit: det är vad blockkedjan representerar; infrastrukturen bakom kryptovalutor som säger att du lägger tilliten och verifieringen i händerna på anhängarna av plattformen.

En blockkedja bygger generellt sett på öppenhet. I fallet med bitcoin kan en användare skicka bitcoin till en annan användare, i de allra flesta fallen helt anonymt, med hjälp av krypteringsteknik. Transaktionen verifieras av andra användares datorer och finns sedan redovisade hos alla dessa användare i det man kallar en distribuerad liggare.

– Men kryptovalutor uppfyller inte i dagsläget de krav en centralbank ställer på en valuta. En sådan måste vara värdebevarande, fungera som ett effektivt betalningsmedel och åtnjuta förtroende från samhället. Utvecklingen av blockkedjan och regelverket kring den behöver mogna, säger Anna Felländer.

Riksbanken vet inte om e-kronan ska vara centraliserad eller decentraliserad eller om den ska kunna finnas på ett konto hos Riksbanken. Men Riksbanken tycks åtminstone tro att tekniken som kan ge digital tillit och trygghet står för dörren.

Och kanske har Ludvig Öberg, 22, många av svaren. På fem år har han hunnit grunda det omtalade bitcoinföretaget Safello, sitter i Svenska Bitcoinföreningen, köpte hem det som blev Sveriges första bitcoin-automat och har faktiskt redan konsulterats när Riksbanken häromåret utkom med en analys av bitcoin.

Numera jobbar han som utvecklingschef för Chromaway, ett svenskt företag som ska vidareutveckla blockkedjetekniken. Och det handlar mycket om digital tillit.

Läs Kalle Anrells ledare:

Läs mer: Bankens digitalisering snabbas på av fintech

Öberg nämner så kallade ”smarta kontrakt” (som i praktiken mer kan ses som en programvara som körs på en blockkedja). Stora konsortium bestående av storbanker och it-giganter som IBM och Intel har redan börjat utveckla den tekniken. En av idéerna med smarta kontrakt är att bevara säkerheten i distribuerade liggare, men samtidigt tillåta mer komplicerade transaktioner med fler villkor är vanliga bitcoin-transaktioner.

– Vi kan ha privat information i de här kontrakten och de valideras bara av de personer som berörs av kontraktet. Banker tycker att det är intressant, eftersom de kan ha information som inte får komma ut i det publika, säger Öberg.

Det låter motstridigt, är inte själva idén att många ska kunna verifiera en transaktion?

– Vi publicerar information om det smarta kontraktet på en blockkedja. Man får en verifikation på att meddelandet är samma som finns i det smarta kontraktet. Man kan alltså inte se vilken information som finns i meddelandet, bara att någon inte kan manipulera det, säger Ludvig Öberg.

Chromaway testar ett sådant system just nu, tillsammans med Lantmäteriet. Ambitionen är att konstruera ett säkrare system för fastighetsmarknaden.

Läs mer:

Läs mer: Hon ser flera skäl till en digital krona

En annan utmaning Riksbanken står inför är att göra e-kronan till ett effektivt betalningsmedel. Om svenska folket inte kan använda den med det kort, eller på det konto, eller på den plattform, de vill så kommer de inte att använda den alls.

Samtidigt är det svårt att föreställa sig en centralbank släppa sin valuta fri på en öppen blockkedja av den typen bitcoin representerar. Frågor om regelverk och standardisering har inte alls hunnit ikapp den snabba tekniska utvecklingen.

– Det viktiga är att standarderna har interoperabilitet med varandra. Om alla har sina egna stängda system går man miste om nätverkseffekten, säger Ludvig Öberg och påpekar att Chromaway specialiserat sig på att skapa lösningar för den sortens språng över olika standardlösningar.

Vice riksbankschefen Cecilia Skingsley har redan bett om hjälp från svenska fintech-bolag. Anna Felländer tycker att det är avgörande.

– Jag uppmanar Riksbanken att bjuda in fintechaktörer, storbankerna och finansinspektionen för att laborera tillsammans. 

Fem råd till riksbanken

1.    Samarbeta med andra centralbanker

Bank of England och centralbanken i Kina är bara två av centralbankerna som undersöker möjligheterna med blockkedjor, distribuerade liggare och kryptovalutor. Robin Teigland, ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm, tycker att Riksbanken borde undersöka möjligheten till samarbete med dem. Hur skulle ett samarbete se ut? De kan till exempel skapa en gemensam blockkedja.

– Det är fortfarande en tidig bransch, men får man ett sånt system att fungera kan det vara extremt mycket säkrare med en distribuerad effekt. Man kan föreställa sig ett samarbete mellan centralbanker där de har en blockkedja tillsammans. Den som försöker hacka systemet skulle behöva ta sig in i många servrar snarare än bara en.

2.    Starta en fintechaccelerator

Bank of England har redan planer på en accelerator för att samla de bästa idéerna kring dataanonymisering, cybersäkerhet och distribuerade liggare i en värld där blockkedjetekniker kan bli allt mer framträdande. Det borde Riksbanken också göra. Startup-företagen kan sedan stoltsera med Riksbanken på referenslistan.

3.    Slå en signal till Chromaway

Visst, IBM och Intel storsatsar på att vidareutveckla blockkedjetekniken men ett minst lika intressant alternativ finns på hemmaplan. Så här sa vd:n Henrik Hjelte under en föreläsning häromåret:

– Vi skapar ett nytt språk och protokoll för smarta kontrakt. Det är multiplattform så att man kan välja bland och kombinera mellan både bitcoin, ethereum, factom och privata blockkedjor. Men logiken förblir densamma och det är säkert, anonymt och användarvänligt.

4.    Lyssna på Ludvig Öberg

En av Sveriges främsta bitcoinexperter är 22-årige Ludvig Öberg. Han säger att han varit i kontakt med Riksbanken tidigare, men poängterar att det inte varit som rådgivare i någon officiell kapacitet. Ska Riksbanken ge ut en e-krona bör han få frågan – få vet mer om bitcoin än Öberg. Det var för övrigt Öberg som startade Safello - en annan aktör Riksbanken bör lyssna på.

5.    Bygg en privat blockkedja, men inte en sluten.

Och på tal om Ludvig Öberg, här är första rådet från honom:

– Den idé som funnits längst är att använda så kallade "color coins": att använda bitcoins för att representera olika valutor ovanpå. Men då har man inte så mycket kontroll över systemet, det är ju en infrastruktur som är byggd på bitcoin. Dessutom skalar inte bitcoin särskilt bra som det ser ut nu (vilket medför begränsningar i antalet transaktioner man kan göra per minut, reds anm.)

– Det är mer troligt att de skulle försöka bygga ett privat blockkedjesystem. Det viktiga är att standarderna har interoperabilitet med varandra. Om alla har sina egna stängda system går man miste om nätverkseffekten.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL