De visar vägen för svensk ai

2018-02-26 12:50  
Jan Lundqvist och Oskar Johnson Hägglund på Softrobot, ett ai-företag från Uppsala.

Lilla bolaget Softrobot från Uppsala är ett exempel på hur Sverige kan leverera artificiell intelligens. Och exempel behövs – en ny rapport skvallrar om att Sverige ligger illa till när det gäller världens just nu viktigaste teknik.

En redovisningsbyrå tar hjälp av artificiell intelligens. Leverantörsfakturor, kvitton, dokument från banker och bolagsverk, alla har olika form och färg och stil. Men byråns moderna ai kan hantera denna ostrukturerade data.

Medarbetarna på företaget får tid över till att fördjupa relationen med sina kunder. De kanske i stället hjälper kunderna att utveckla sin affär. Artificiell intelligens har förvandlat redovisningsbyrån till något annat än den var i går.

Ett energibolag tar hjälp av artificiell intelligens. Energibolaget erbjuder sina kunder en platt avgift oavsett hur mycket el de konsumerar. Avgiften bestäms genom att energibolaget samlar in och analyserar data om exempelvis kilowattimmar och annat som rör kundens historiska energianvändning.

Läs mer: Ministerns kritik: ”Sverige är inte ledande på ai”

För att kunna skala upp sin verksamhet använder bolaget ai som kan ta emot en allt större volym av ostrukturerad kunddata. Artificiell intelligens är alltså själva förutsättningen för energibolagets affär.

Dessa två exempel är inte påhitt hämtade från någon trendrapport om morgondagens teknik, utan är tagna från Sverige här och nu. Bakom dem båda står en liten startup från Uppsala som kallar sig Softrobot. De har utvecklat en artificiell intelligens de döpt till Aiida.

– Vi har skapat en maskininlärningstjänst som kan hantera flöden som i dag är helt eller till stora delar manuella, säger Jan Lundqvist, Softrobots medgrundare och vd.

Bolag som Softrobot kommer att skapa en helt ny sorts tjänstesektor. På samma sätt kommer bolag som Zenuity och Scania bidra till en ny transportsektor utan mänskliga förare, med allt vad det innebär. Vård, jordbruk, tillverkning, handel, utbildning och – inte minst – offentlig sektor kommer samtliga, tack vare artificiell intelligens, att förändras i grunden.

Läs mer: Ledande forskare varnar för farorna i artificiell intelligens

Därför är det inte konstigt att Sverige nu satsar på denna omstörtande teknik. I mitten av november 2017 aviserade Knut och Alice Wallenbergs stiftelse att de via sitt Wasp-program (Wallenberg Autonomous Systems and Software Program) tänker satsa 1 miljard kronor på ai.

Ungefär samtidigt gav regeringen Vinnova i uppdrag ”att genomföra en kartläggning och analys av hur väl artificiell intelligens och maskinlärning kommer till användning i svensk industri och i det svenska samhället”. Häromdagen kom ett första svar, och det var inte nådigt.

”Sverige har ett gott rykte som industri- och forskningsnation men verksamheten i Sverige inom ai lever i dag inte upp till detta rykte”, skriver Vinnova i sin delrapport. ”I det svenska policysystemet och i samhället i stort verkar dessutom inte medvetenheten vara tillräckligt stor om ai:s betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft.”

Det är i linje med det Stefan Carlsson, professor i datavetenskap på KTH, sa till Ny Teknik redan i december 2016.

– Ai-forskningen i Sverige står helt stilla.

De som sätter ai-agendan i dag kan inget svenskt bolag eller någon svensk satsning mäta sig med. Det är amerikanska Alphabet (Google), Microsoft, Facebook, IBM och Amazon. Det är kinesiska Alibaba, Tencent och Baidu.

– Vi ska inte tro att det är kört bara för att Kina satsar, säger Jan Lundqvist på Softrobot.

– Det är tufft för ett litet land som Sverige, men som vid alla industriella skiften kommer vi att leva vidare tack vare vår stora innovationskraft häruppe. Det var den som gav oss Ikea och Axe-växlarna. Men politikerna måste inse att vi måste satsa mer än vi gör i dag.

På tal om svensk innovationskraft kan Softrobot tjäna som ett exempel i det lilla. Inte bara det att de lyckats skriva en algoritm som kan ta sig an ostrukturerad data, de har dessutom sett till att göra den så effektiv som möjligt.

Läs mer: Trenden 2018: Ai blir en del av vår vardag

Dagens maskininlärningsalgoritmer behöver nämligen så kallad träningsdata. Där en människa kan känna igen en katt efter att ha sett ett enda exemplar, kan artificiell intelligens behöva se tusentals eller miljontals katter för att lära sig. Träningsdata har ett bolag som Google i överflöd, för en svensk startup är det inte fullt lika enkelt. Men Softrobot har fått Aiida att lära sig trots att hon har begränsad tillgång till information.

– Det har vi jobbat mycket med, att göra inlärningen effektiv. Att hon ska vikta om väldigt snabbt och vara responsiv på det, men också simulera hur vi människor identifierar vad som finns på underlaget. Vi har lagt ner jättemycket tid på det, majoriteten av tid skulle jag säga, uppger Jan Lundqvist.

En kund Softrobot jobbar med, det energibolag som nämndes i inledningen av den här texten, är Borås-företaget Alltid. De hade inte existerat, eller åtminstone inte blivit långvariga, utan ai. För att växa sig större, från dagens 1 500 kunder till deras mål på 15 000 kunder före årsskiftet, krävs en tjänst som Aiida. Att sköta arbetet manuellt hade inte varit lönsamt.

Alltid har dessutom skapat ett yrke som aldrig varit aktuellt för bara några år sedan: de har anlitat en ai-tränare. Den ser till att Aiida tränas i att nå de mål Alltid satt upp åt henne.

Om svenskt näringsliv och offentlig sektor följer Softrobots och Alltids exempel kan Sverige blomstra. Enligt en färsk rapport som konsultbolaget Accenture gjort kan Sverige fördubbla sin tillväxttakt och öka produktiviteten med 37 procent lagom till 2035.

Men det kräver en helhjärtad satsning från alla inblandade, ett land där ”ai har absorberats in i ekonomin” som Accenture kallar det. Och för det behövs en kompetensförsörjning som, enligt Vinnovas delrapport, Sverige inte är i närheten av i dag.

”Vinnovas bedömning att kapaciteten hos universitet och högskolor i Sverige att anpassa inriktningen av sin forskning och sitt utbildningsutbud till dessa snabba och områdesövergripande förändringar är otillräcklig”, heter det.

– Intresset är stort. Vi får lyckligtvis spontanansökningar från duktiga personer och tänker växa organiskt. Men generellt tror jag att det kommer att bli en brist framöver och svårare att hitta de resurser vi kommer att behöva. Jag hoppas att läroverken tar hela ai-fierandet på allvar och svarar upp mot det behov som kommer att finnas i flera branscher framöver, säger Jan Lundqvist.

Övervakad maskininlärning

Softrobot använder övervakad maskininlärning, en av de mest populära ai-metoderna för tillfället.

En människa matar in data och ai:n matar ut det önskade resultatet. Om den inte matar ut det önskade resultatet behöver den mer träning.

Träningen kan bestå av ytterligare data och/eller justeras för hur stort värde (eller vikt) den ska ge en uppsättning fördefinierade parametrar.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt