De slåss om "världsklass"-pengarna

2008-10-21 13:57  

Vinnova får huvudansvaret att dela ut de 125 miljoner kronor som ska användas för att skapa "ett par forskningsmiljöer" av världsklass i Sverige. Urvalet ska ske tillsammans med Vetenskapsrådet.

Många forskningsgrupper kommer att ansöka om att få de nya anslagen. Här är några av dem med störst chans:

Jan Grahn, på Gigahertz Centrum, som utvecklar trådlös kommunikations- och sensorsystem med snabb energieffektiv elektronik. Han anses redan världsledande, och skulle kunna bilda en it-miljö tillsammans med Ingmar Karlsson på Chase, som forskar på antenner. Båda vid Chalmers.

Lars Samuelson, som forskar inom nanoteknik för ny elektronik, har bland annat visat upp innovationer där nanoelektronik används för lysdioder och solceller. Lunds tekniska högskola.

Per Gunningberg på Wisenet, som forskar på sensorer som samlar information och kommunicerar effektivt. Uppsala universitet

Leif Ljungqvist chef för Acreo i Norrköping, som utvecklar tryckt elektronik – polymerelektronik - en form av halvledarteknik med papper. Han skulle kunna bilda en it-miljö tillsammans med forskarna på Ipack-center, som jobbar med intelligenta papper och förpackningar. KTH.

Jens Zander, som leder Wireless@KTH, som jobbar med framtidens mobila system och tjänster, skulle kunna bilda en it-gruppering tillsammans med Kristina Höök, chef för Mobile Life Centre, som utvecklar mobila tjänster och it i vardagslivet. KTH och Stockholms universitet.

Mikael Nilsson, som leder Living Labs, som utvecklar it-tjänster för företag och organisationer. Och Helene Wintzell, chef för Centre for Sustainable Communications, som utvecklar förutsättningarna för att it-tjänster bidrar till en hållbar utveckling. Luleå Tekniska universitet och KTH.

Leijonborgs tre krav

Regeringen har använt tre kriterier vid urvalet av de 20 strategiska forskningsområdena:
* Forskningen ska avse viktiga samhällsproblem, globalt eller nationellt,
* Sverige ska ha goda förutsättningar att få forskningsmiljöer av världsklass på området
*Det ska finnas användare i Sverige som kan dra nytta av denna toppforskning finns här, inte minst svensk industri.

Regeringen förordar it-forskning inom dessa områden:
• Mikro- och nanoteknik, trådlös kommunikation och elektronisk kommunikation samt systemintegration – eftersom ”det är områden som svensk industri behöver”.
• Material, komponenter och systemlösningar för framtidens it-infrastruktur och apparater, eftersom ”det finns ett stort behov av det”.
• Fotonik, mikroelektronik, halvledarteknik, radioteknik, sensorteknik, systemintegration, programvaruutveckling samt it- och informationssäkerhet, eftersom det är ”grundläggandes forskningsområden”.

Strategiska satsningar på 20-tal områden.

Totalt får ett 20-tal strategiska områden 1,8 miljarder per år.
De flesta finns inom medicin, teknik och klimat.
Hittills har regeringen avslöjat att:
- 125 miljoner går till it och mobil kommunikation
- 80 miljoner går till nanovetenskap
- 560 miljoner går till följande sju områden inom medicin:
- Molekylär biovetenskap
Stamceller och regenerativ medicin
Epidemiologi
Vårdforskning
Diabetes
Cancer
Neurogenerativa sjukdomar (som Alzheimers)
Hela listan avslöjas i regeringens forskningsproposition
De offentliga anslagen till forskning uppgår till totalt 33 miljarder kronor 2009 enligt regeringen.

Marie Alpman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt