Canon ute efter svenska Axis

2015-02-10 10:15  

Den japanska elektronikjätten Canon lägger ett bud på svenska Axis, som startade i ett studentrum i Lund för 30 år sedan och nu är världens största tillverkare av digitala nätverkskameror.

Canon bjuder 23,6 miljarder kronor kontant för Axis, som har 1 600 anställda i mer än 40 länder och omsätter cirka 5 miljarder kronor. Canons bud är 50 procent mer än vad Axis värderades till på börsen i går och 70 procent mer än vad Axis i snitt värderats till de senaste tre månaderna.

Canon säger att man kommer att ha kvar Axis som ett fristående bolag med eget varumärke och med nuvarande ledning.

Axis tre största ägare, som tillsammans kontrollerar 39,5 procent av rösterna, har förbundit sig att acceptera budet. Styrelsen rekommenderar övriga aktieägare att acceptera budet eftersom Axis på egen hand skulle ha svårt att på egen hand ge samma avkastning.

Axis historia är en modern, svensk industrisaga, skriven av två studenter i Lund, Martin Gren och Mikael Karlsson, den ene ingenjör, den andre ekonom.

Det började med en idé om nätverksservrar till skrivare och kopiatorer. Kontoret var Martin Grens studentrum i Lund och året var 1984.

Axis skrivarservrar blev en succé, men det stannade inte med det. I det tysta fortsatte Martin Gren att utveckla nya nätverkskopplade produkter.

I mitten av 1990-talet, när Internet började bli kommersiellt, visade han upp sitt egenutvecklade nätverkschip Etrax, som förbättrade uppkopplingen av Axisservrarna mot Internet och mot företagens nätverk.

Och 1996 lanserades det som skulle komma att bli Axis stora världsprodukt - den nätverksbaserade övervakningskameran.

- När vi ställde ut på säkerhetsmässan Ifsec International första gången 1997 trodde de andra att vi var ett leksaksföretag som kommit till fel mässa. Och jag kan medge att de första nätverkskamerorna levererade bilder som inte var särskilt lämpade för övervakning. Men jag visste att det skulle förändras och vi fick sannerligen rätt, berättade Martin Gren för två år sedan han utsågs till världens mest tongivande person inom säkerhets- och skyddsbranschen.

I dag är Axis störst i världen på nätverksbaserad kameraövervakning med försäljning över hela världen.

Priserna har regnat över Axis och Martin Gren genom åren.

Det första, presigefyllda priset var it-priset Guldmusen för året it-företag. Motiveringen till priset var just förmågan att ständigt byta skepnad.

- Den röda tråden är en makalös förmåga att förvandla innovationskraft till vinst. Idag handlar det om nätverksbaserade videolösningar, skrev juryn i sin motivering.

För tio år sedan avled Mikael Karlsson efter en kortare tids cancersjukdom, endast 42 år gammal. Han hade då varit vd för Axis i 16 år och därefter styrelseordförande.

Mikael Karlsson änka Therese Karlsson är genom företaget LMK Industri en av Axis tre största enskilda ägare. Martin Gren äger sina Axisaktier genom bolaget AB Grenspecialisten. Den tredje storägaren är finansmannen Christer Brandberg via bolaget Inter Indu AB.

Från studentrummet till världsscenen

1984: Axis grundas av Martin Gren, Mikael Karlsson och säljaren Keith Bloodworth. Året innan hade Martin Gren och Mikael Karlsson startat företaget Gren & Karlsson Firmware.

1985: Axis får sin första kund - investmentbolaget Cardo, ägare till Svenska Sockerbolaget.

1989: Axis lanserar den Ethernetbaserade skriverservern Ax-5. Sama år säljer Keith Bloodworth sina aktier i bolaget till Mikael Karlsson.

1993: Axis presenterar Etrax, världens första 32-bitars RISC-processor med inbyggt Ethernet och Token Ring.

1996: Axis lanserar Axis 200 Network Camera, världens första nätverksbaserade kamera.

1999: Uppföljaren Axis 2100 är den första volymprodukten i världen med Linuxbaserat operativsystem.

2004: Axis 206 lanseras, världens minsta nätverkskamera.

2007: Axis registrerar 1 miljon installerade Axis övervakningskameror.

2010: Axis lanserar värmekameror till priser som är mindre än hälften av dåtidens värmekameror.

(Länk till Axis Milestones)

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt