Bordsdatorn fyller 30

2003-04-25 15:34  
Alto

För tre decennier sedan byggde en grupp entusiastiska forskare den första persondatorn. Alto, döpt efter sin födelseplats på Xerox Palo Alto Research Center, PARC, blev förebild för både Apples Macintosh och Bill Gates Windowsförsedda pc-burkar.

Alto, liten för sin tid
Alto hade nästan allt vi förväntar oss av en skrivbordsdator i dag: hårddisk, grafiskt gränssnitt och mus, laserskrivare och wysiwyg-text. (What you see is what you get - datortext som ser likadan ut både på skärm och på utskrift.)

Minneskapaciteten var 128 kilobyte, till ett pris av 4 000 dollar. Hårddisken var stor som ett litet kylskåp och rymde 2,5 megabyte. Med dåtidens mått var det en sensationellt högpresterande forskningsdator, som dessutom hade fördelen att skärm och tangentbord rymdes bekvämt på skrivbordet - även om resten av datorn behövde ett ganska stort skåp vid sidan av.

Det började 1972, när Xeroxforskaren Butler Lampson skrev ett legendariskt memo till sina chefer där han beskrev det som skulle bli persondatorn Alto och skälen för att bygga den: "Om våra teorier om nyttan med billiga, kraftfulla persondatorer stämmer kan vi demonstrera det övertygande med Alton. Om de inte stämmer kan vi ta reda på varför." 1973 hade den första prototypen kommit så långt att en bild av kakmonstret från Sesame Street kunde visas på
Altons stående a4-skärm. Det var historiskt.

Mellan skrivmaskin och vass Digital Eqipment

Alto stod mitt mellan två världar. Den bästa kontorsmaskinen man kunde ha var fortfarande en elektrisk skrivmaskin från IBM, och den vassaste datorn var den ofantligt dyra fleranvändardatorn PDP-10 från Digital Equipment. Den lilla gruppen ingenjörer bakom Alto-datorn började faktiskt med att bygga en klon av PDP-10 som kallades Maxc, Multiple Access Xerox Computer, innan de fick lov att skapa historia. De var övertygade om att det fanns behov av datorer för bara en användare, och de fick rätt.

Men en revolution sker aldrig i ett vakuum. När Butler Lampson skrev sitt memo fanns redan många av de ingredienser vi tar för givna i moderna persondatorer på plats. Redan 1963 hade forskaren Doug Engelbart uppfunnit, demonstrerat och patenterat den första musen som kontrollredskap för datorer. 1967 skapade IBM den första disketten. Intel grundades 1968, och AT&T Bell Laboratories gjorde ett Unix 1969, samma år som det amerikanska försvarsdepartementet drog igång nätet som så småningom skulle bli internet: Arpanet eller Advanced Research Projects Agency Network.

När Alton väl var klar, kring 1975, resulterade den snabbt i nya tekniska landvinningar. 150 Alto-maskiner vid PARC gjorde det till dåtidens mest avancerade persondatorlabb, och experiment med att koppla ihop datorerna ledde till skapandet av nätverksprotokollet Ethernet, den dominerande nätverksstandarden i dag.

Donerad till forskning

Kommersialiseringen av Alto lyckades aldrig, och i slutet av 1970-talet donerades de kvarvarande datorerna till forskning.

Då var loppet förlorat. Höga Xerox-chefer hade redan tvingat motvilliga forskare på PARC att demonstrera Altons grafiska gränssnitt för en datorintresserad person vid namn Steve Jobs. Och trettio år efter att kakmonstret startade persondatorrevolutionen skrivs denna artikel på en Mac- intoshdator för bara en användare, med mus, hårddisk och grafiskt gränssnitt.

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt