Blyfri elektronik kräver tung logistik

2005-10-11 23:00  

Logistiken är en stor utmaning när blyet ska bort ur elektronik som säljs inom EU efter 1 juli 2006. Elektroniktillverkarna står inför en jätteomställning.

Jonny Karlsson på ytmonteringen i Notes fabrik i Norrtälje.
Foto Tomas Oneborg
Att ställa om en elektronikfabrik till blyfri produktion är inget man gör på en kafferast. Det vet Note. Kontraktstillverkaren påbörjade omställningen av sina fabriker redan för tre år sedan.

- Vi tycker vi ligger hyfsat långt framme, men det är mycket arbete. Övergången handlar i dag till 85 procent om administration och logistik, säger teknikchef Anders Söderbärg, som ansvarar för koncernens anpassning till blyfritt.

Blyet i dagens elektronik gömmer sig både i lödmetallen, eller lodet som det kallas, och i komponenterna. Många elektroniktillverkare byter nu ut de blyade komponenterna i takt med att blyfria alternativ finns tillgängliga hos komponenttillverkarna. I fabrikerna används blylod parallellt med blyfri lödmetall. Det gäller att inte blanda de två processerna. Om exempelvis en blyad krets råkar hamna på ett kretskort som löds med blyfritt lod så kan lödfogen bli spröd. Kretskortet blir otillförlitligt.

Vidar Wernöe
- Det gäller att ha full kontroll på vilka kretsar man konstruerar med, och än i dag finns många kretsar som inte uppfyller kravet för en RoHS-kompatibel produkt, säger Vidar Wernöe, vd för Elektronikkonsult och ansvarig för Elektronikindustriföreningens arbete med EU-direktivet RoHS, Restriction of Hazardous Substances.

Att hålla isär de blyfria komponenter från de blyade på lagret är dessvärre inte så trivialt som det låter. Branschen har inte lyckats komma överens om någon enhetlig standard för hur blyfria komponenter ska märkas, något flera stora kontraktstillverkare protesterat mot.

Vissa elektronikprodukter kommer dessutom att innehålla bly även efter 1 juli 2006. Exempelvis medicinsk teknik och telekominfrastruktur har fått undantag från direktivet. Många kontraktstillverkare får därför leva med separerade lager framöver.

Note markerar numera självt upp alla inkommande komponenter, och har dragit igång en utbildningssatsning för all berörd personal. Anders Söderbärg vill inte kommentera hur mycket omställningen kostar Note, mer än att det rör sig om en ansenlig summa. Förutom logistiken har företaget investerat i avancerade lödugnar och uppgraderat såväl handhållna lödkolvar som automatiska våglödningsmaskiner, där den flytande lödmetallen (lodet) kommer i kontakt med undersidan av mönsterkortet.

De kort som är extra svåra att tillverka blyfritt har en blandning av stora och små komponenter, där vissa ska våglödas och andra ytlödas. Enligt Anders Söderbärg har Note redan tillverkat en sådan avancerad konstruktion blyfritt. Företaget kör dessutom blyfri serieproduktion av enklare kort åt ett flertal kunder. Ytterligare ett antal konstruktioner provkörs. Uppdragsgivarna kan behöva hjälp att hitta blyfria kretsalternativ, en del kretskort måste även konstrueras om.

- Det är hög tid att börja ta tag i det här. Det finns fortfarande många elektronikföretag som stoppar huvudet i sanden, säger Anders Söderbärg.

Den som inte klarar övergången riskerar säljförbud eller otillförlitliga produkter. Vidar Wernöe på Elektronikkonsult är bekymrad även när det gäller kontraktstillverkarnas beredskap.

- Min erfarenhet är att många kontraktstillverkare säger att "det här med blyfritt kan vi". Men när man börjar ställa detaljfrågor visar det sig att de praktiska erfarenheterna är begränsade. Det är oroväckande. Jag har inte sett någon tillverkare som klarar de mest avancerade korten.

Bra för miljön, tufft för kretsarna

Efter 1 juli 2006 får elektronikprodukter som säljs inom EU inte innehålla miljöskadliga ämnen som bly, kadmium, kvicksilver, sex-värt krom eller bromerade flamskyddsmedel, enligt direktivet RoHS, Restriction of Hazardous Substances.

Det är blyet, som exempelvis finns i komponentben och lödmetall, som orsakar störst svårigheter för elektronikindustrin. En orsak är att de blyfria lödmetallerna har högre smältpunkt än dagens tenn-bly-legering. Särskilt besvärlig blir det när små och stora komponenter samsas på ett kort. När temperaturen är tillräckligt hög för de stora komponenterna kan de små redan vara överhettade.

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt