Blockkedjan ska ge säkrare flygplan

2017-06-20 14:35 Peter Ottsjö  

Blockkedjor förknippas mest med finansvärlden. Nu sätter även flygindustrin sitt hopp till tekniken.

Ett landningsställ tillverkas, tas i drift, repareras. Under sin livscykel blir dess historia dokumenterad av alla bolag det kommer i kontakt med. Men det finns ingen samlad sanning om dess ursprung och äventyr. Det vill flygindustrin ändra på, med hjälp av blockkedjeteknik.

– Flygindustrin är en komplex värld. Flygplan består av många delar. Kan man veta om en komponent faktiskt är tillverkad av Boeing eller om det är en billig kinesisk kopia? Att kunna ha en enda journal för varje komponent är något av industrins heliga graal, säger Bas de Vos, chef för Ifs forskningslabb.

Ifs är ett svenskt bolag som levererar affärssystem, bland annat till flygindustrin. Därför har de nu – under ledning av Bas de Vos – dragit i gång ett projekt för att utforska blockkedjornas potential.

De är inte ensamma om det. Nyligen berättade Lufthansa om sitt initiativ, BC4A (Blockchain for Aviation), där de tänker samla flygplanstillverkare, programvaruutvecklare, tillsynsmyndigheter och andra aktörer i en gemensam ansträngning.

– I dag har de flesta sina it-system i varsin silo. Det finns inget smidigt sätt för Boeing att få åtkomst till systemen KLM använder. Dokumentationen kan vara nedskriven på papper och ofullständig, säger Bas de Vos.

Läs mer: Grafik – så fungerar blockkedjan

Blockkedjor är än så länge mest associerade med kryptovalutor som bitcoin. Tekniken innebär att transaktioner kan ske på ett säkert och tillförlitligt sätt utan inblandning av en tredje part. Den lämpar sig väl för att spåra produkt-, informations- och penningflöden. Den information som en gång sparats på en blockkedja är permanent och kan i princip inte redigeras. Informationen är dessutom decentraliserad och transparent.

De Vos tänker sig ett standardiserat system där blockkedjan blir en gemensam kanal dit samtliga inblandade aktörer ansluter med sina respektive it-flöden.

– Då får vi en gemensam bild av sanningen om en komponent, från början till slut. En bild vi kan lita på. Och det leder till lägre kostnader och högre marginaler. Färre plan som står stilla på marken, säger Bas de Vos.

IBM – som också storsatsar på blockkedjeteknik – är inne på samma linje, men vill addera iot, sakernas internet. När allt fler prylar och komponenter utrustas med uppkopplade sensorer skulle de kunna ge besked om var de befinner sig och i vilket skick de är – direkt till en blockkedja. Och på så sätt kan fler än de som äger sensorerna och it-systemen få tillgång till den informationen.

Läs mer: Experten: Blockkedjan är för komplicerad

Samtidigt vill Bas de Vos inte bli alltför optimistisk och poängterar att tekniken har flera svåra hinder framför sig.

– Det är fortfarande svårt att förklara vad en blockkedja är. Och är den kompatibel med lagar och regler?

Den största utmaningen handlar om miljön. Ett nytt block i en blockkedja byggs efter att noderna i blockkedjans nätverk nått konsensus.

Det sker genom att noderna i nätverket tävlar om att lösa ett matematiskt problem – något som kräver mycket prestanda och slukar energi.

– En blockkedja i stor skala har en enorm miljöpåverkan. Min slutsats är att vi kommer att se mer och mer av tekniken. Men vi är inte riktigt där än.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt

SPONSRAT INNEHÅLL

ANNONS