Blankare betong med radiostyrning

2004-09-29 08:52  

Inbyggd elektronik ska hjälpa slipmaskinstillverkaren HTC Sweden både att fixa blankare betonggolv och att sälja fler slipverktyg till sina slipmaskiner. Första satsningen på att få in mer elektronik i en konservativ bransch är en radiostyrd slipmaskin vars största fördel är att den går tillräckligt långsamt.

Med en produktion på runt tusen maskiner per år är HTC Sweden störst i Sverige på att tillverka maskiner för slipning av sten- och betonggolv. Företagets första golvslipmaskin byggdes 1990. Då var fokus helt på att ta fram en produkt för att kunna slipa och polera slitna golv av natursten. I dag är fokus i stället på betonggolv.

- Folk skriker efter maskiner som klarar att slipa större ytor på kortare tid. I vissa fall handlar det om tusentals kvadratmeter som ska slipas och då måste det göras rationellt, säger Karl Thysell som är son i familjeföretaget och utvecklingschef.

HTC började som städfirma i Värnamo. Där, i Gnosjötrakten, blev repiga stengolv ett problem i slutet av 1980-talet när traktens småföretag skulle bräcka varandra med flotta marmorgolv i nybyggda kontor.

- I och med att vi skötte städningen fick ju vi också frågan vad man skulle göra åt golven, säger Karl Thysell.

De maskiner som företaget importerade för slipning höll inte måttet. Så i stället började HTC tillverka egna. Städverksamheten blev mindre viktig och företaget hamnade i Söderköping. De egna maskinerna med ett eget patenterat slipsystem blev en oväntad succé.

- 1992 ringde en gubbe från Linköping som hade betong som regnat sönder och som behövde slipas. Vi hade bara slipat natursten, men hur stor kunde skillnaden vara? säger Karl Thysell.

Inte så stor skulle det visa sig. Resultatet blev så bra att inget efterarbete behövdes på betongen.

Ytan betonggolv är betydligt större än ytan golv med natursten så i ett nafs hade marknaden mångdubblats. Men det gällde samtidigt också kraven på kapaciteten hos maskinerna.

För några år sedan började Karl Thysell och hans pappa Håkan Thysell fundera på om rätt sätt att öka kapaciteten var en slipmaskin som gick att åka på eller en självgående maskin som kunde radiostyras. Med hjälp av KK-stiftelsens program för intelligenta produkter, Tekniq, valde HTC att först göra en radiostyrd variant.

- Vi köpte in och satte en radiostyrning på maskinen och helt plötsligt hade vi fördubblat kapaciteten.

Kapacitetshöjningen beror inte på att maskinen slipar snabbare. Tvärt om ser den självgående varianten till att slipningen inte går för fort, utan lagom snabbt för att det inte ska uppstå nya repor under slipningen.

- Med den manuella maskinen går man och puttar. Det gäller att gå tillräckligt långsamt och hålla rätt takt. Det är lätt att det går lite snabbare fram emot lunch eller på eftermiddagen, säger Christoffer Palm som är marknadschef på företaget.

Att det går fortare att slipa med en radiostyrd maskin beror i stället på att det blir färre avbrott i arbetet. Den som slipar kan ta en kort paus eller göra andra sysslor samtidigt.

Den första prototypen med inköpt standardradiostyrning blev dock för dyr.

- Den billigaste vi kunde komma ner i var 25 000 kronor per maskin. Det är inte en så bra affär. Så vi valde att utveckla en själva. Dels för att vi får en produkt som är direkt anpassad för oss, dels för att den egna radiostyrningen bara kostar några hundralappar per styck, säger Karl Thysell.

Själva utvecklingen av radiostyrningen lades ut på en konsult, men samtidigt valde HTC att själva skaffa sig mer kunskap om elektronik och inbyggda system för att kunna bygga mer avancerade slipmaskiner med mer elektronik. Problemet är att få acceptans bland kunderna.

- Det var inga problem att göra maskinen radiostyrd. Allt som behövs är i princip två motorer och lite kretskort. Det stora problemet är personalen, säger Karl Thysell.

Den mer avancerade radiostyrda maskinen kräver nämligen mer utbildning av slipmaskinsoperatören än den gamla.

Nästa elektroniska pryl på maskinerna kan bli elektronisk identifiering av slipverktygen. Konkurrensen från piratdelar är ett problem i en bransch där marknaden för verktygen är mer värd än den för maskinerna. Karl Thysell har funderat på olika system, men:

- Det blir ju över 200 grader i maskinen så vi steker ju de flesta kretsar.

Jonas Ryberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt