Bitcoin är här för att stanna

2016-11-24 15:25  
Digitala valutan bitcoin var först av en rad krytovalutor. Foto: Jeff Chiu

Vad som händer med valutan bitcoin är svårt att spekulera i. Men tekniken bitcoin tycks åtminstone vara här för att stanna.

Det totala börsvärdet är i dag omkring 11,6 miljarder dollar. Microsoft och Dell har börjat ta emot betalningar i bitcoin och kryptovalutan har fått en lång rad utmanare. Men det alla talar om är tekniken som gjorde bitcoin möjlig: blockkedjan.

Bitcoin är visserligen en egen valuta med räkneenheten bitcoin, men det är också en blockkedja. Den är både och. Skillnaden är att en blockkedja kan användas till annat.

Andra valutor, kontrakt, patent och andra typer av papper som i dag ofta verifieras med fysiska underskrifter där alla parter befinner sig i samma rum. En blockkedja – eller distribuerad liggare – sköter verifieringen elektroniskt och kan minska transaktionskostnader.

De som har anledning att svettas mest över tekniken är världens clearinghus, sådana som Swift och Bankgirot. Spanska banken Santander gick i somras ut med en rapport som spådde infrastrukturbesparingar med mellan 15 till 20 miljarder dollar per år redan 2022.

Läs mer:

Läs mer: Experternas råd till Riksbanken

Det är därför ett 60-tal storbanker – bland dem SEB och Nordea – har gått samman i ett konsortium kallat R3. Tanken är att bygga en gemensam plattform för blockkedjetekniken. R3 har dock plågats av ett infekterat patentbråk mellan bankerna under hösten. Gunnar Berger, chef för kontanthantering på Nordea, har sina reservationer men hoppas trots allt på en lösning:

– Ja, det blev plötsligt väldigt många som ville vara med. Och så har det kommit andra alternativ där det verkar gå snabbare. Men vi är fortfarande positiva där, säger han.

Ett av de andra alternativen är The Linux Foundations Hyperledger-projekt där bland andra IBM, Intel och Cisco ingår.

Det är en kapplöpning mot målet. En av nackdelarna med bitcoin är att den inte går att skala upp utan kraftiga begränsningar i tid per transaktion. En annan – vilket visserligen på många sätt även är en av dess främsta fördelar – är att alla transaktioner redovisas i det öppna. Betalaren och betalningsmottagaren är visserligen anonymiserade, men inte själva transaktionen. Det gör dess användningsområde begränsat. Det här är utmaningar alla aktörer vill bli först med att lösa.

Läs mer:

Läs mer: Hon ser flera skäl till en digital krona

Svenska Chromaway har kommit en bra bit på vägen. Faktum är att de redan lyckats erbjuda en lösning till den estniska banken LHV som blev först i världen med en plattform för digital valuta. Chromaway har utvecklat Cuber, en mobilbetalningsplattform baserad på blockkedjeteknik.

För Ludvig Öberg, bitcoinpionjär och utvecklingschef på Chromaway, har utvecklingen varit omtumlande. Han tycker det känns ”konstigt” nu när tekniken gått från att vara något han ägnade sig åt hemma framför datorn som 17-åring 2011 till något Riksbanken nu vill satsa på fem år senare.

– Men det brukar väl vara så att tekniken utvecklas i nischen och sedan blir det mer och mer mainstream. Och det är fortfarande tidigt allting , lite som det var med internet. Men nu tycker jag nästan det blivit för mycket hajp: blockkedjorna ska rädda regnskogen och rädda alla fattiga – jättestora grejer målas upp. Jag tror det är bra för vissa grejer, men jag tror inte det är bra för allt. Vi får se vad ”the killer app” blir till slut.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt