 |
|
Känslig men inte uthållig. |
I slutet av förra året lanserade stockholmsföretaget Biosensor Applications sin biotekniska motsvarighet till hundens nos. Karin Petersson, som är inspektör på Tullverket vid Arlanda, har provat biosensorn, som internt kallas för "sniffer".
- Det är ett bra komplement till hunden. Den fungerar bra på till exempel amfetamin, kokain, heroin och ecstasy. Men den reagerar inte på cannabis, säger hon.
Biosensorn är oerhört känslig: den känner av en biljondels gram narkotika.
- Minsta lilla korn kan ju göra att vi hittar något stort. Men problemet för vår verksamhet är att den också kan reagera på någon som bara har lite rester kvar på händerna efter att själv ha brukat narkotika. Det är ett dilemma vad man ska föredra, säger Karin Petersson.
Systemet har även provats av tullverk, av polismyndigheter och vid fängelser i England, USA, Kanada, Italien, Frankrike och i Australien. Just nu testas det av tyska Bundeskriminalamt vid gränsen till Tjeckien.
- Den ger få falsklarm och är väldigt känslig, säger Sven Hnatnicky vid Kriminalistisches Institut i Tyskland.
Men han tycker att analysen går en aning för långsamt. I dag tar den ungefär 80 sekunder. Sven Hnatnicky skulle vilja ha ner tiden med minst tio sekunder.
- Om sensorn också kan fås att hitta en del sprängmedel så blir den mycket intressantare, säger han.
Biosensor Applications mål är att detektorn också ska reagera på flera olika sprängämnen. I dag kan den användas för att hitta trotyl som används i minor.
- Det största huvudbryet har varit att få ordning på kemin i sensorn. Men nu sitter den. När vi nu ska ta fram nya sensorer så är det mer reproduktion. Det kommer att gå fortare, säger Carl Lundberg, vd för Biosensor Applications.
Företaget har omkring femton patent och patentansökningar. Bland annat på filtret, på kemin i biocellerna och på hur man överför substansen från filter till vätska. Nu är målet att produkten ska användas världen över.
- Vi har tecknat avtal med två distributörer, en i Japan och en i Singapore, som täcker större delen av Asien, säger Carl Lundberg.
Sensorn kostar cirka en halv miljon kronor.
När det gäller att sniffa sig fram till narkotika är hunden oslagbar. Men en hund orkar inte koncentrera sig mer än någon timme åt gången. Därför behöver den avlösning.
I slutet av förra året lanserade stockholmsföretaget Biosensor Applications sin biotekniska motsvarighet till hundens nos. Karin Petersson, som är inspektör på Tullverket vid Arlanda, har provat biosensorn, som internt kallas för "sniffer".
- Det är ett bra komplement till hunden. Den fungerar bra på till exempel amfetamin, kokain, heroin och ecstasy. Men den reagerar inte på cannabis, säger hon.
Biosensorn är oerhört känslig: den känner av en biljondels gram narkotika.
- Minsta lilla korn kan ju göra att vi hittar något stort. Men problemet för vår verksamhet är att den också kan reagera på någon som bara har lite rester kvar på händerna efter att själv ha brukat narkotika. Det är ett dilemma vad man ska föredra, säger Karin Petersson.
Systemet har även provats av tullverk, av polismyndigheter och vid fängelser i England, USA, Kanada, Italien, Frankrike och i Australien. Just nu testas det av tyska Bundeskriminalamt vid gränsen till Tjeckien.
- Den ger få falsklarm och är väldigt känslig, säger Sven Hnatnicky vid Kriminalistisches Institut i Tyskland.
Men han tycker att analysen går en aning för långsamt. I dag tar den ungefär 80 sekunder. Sven Hnatnicky skulle vilja ha ner tiden med minst tio sekunder.
- Om sensorn också kan fås att hitta en del sprängmedel så blir den mycket intressantare, säger han.
Biosensor Applications mål är att detektorn också ska reagera på flera olika sprängämnen. I dag kan den användas för att hitta trotyl som används i minor.
- Det största huvudbryet har varit att få ordning på kemin i sensorn. Men nu sitter den. När vi nu ska ta fram nya sensorer så är det mer reproduktion. Det kommer att gå fortare, säger Carl Lundberg, vd för Biosensor Applications.
Företaget har omkring femton patent och patentansökningar. Bland annat på filtret, på kemin i biocellerna och på hur man överför substansen från filter till vätska. Nu är målet att produkten ska användas världen över.
- Vi har tecknat avtal med två distributörer, en i Japan och en i Singapore, som täcker större delen av Asien, säger Carl Lundberg.
Sensorn kostar cirka en halv miljon kronor.
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.