Bara optisk fiber kan ge Sverige bredband

1999-09-30 14:49  

Ett svenskt bredbandsnät som når hela befolkningen ska byggas med optisk
fiber och baseras på Internetteknik (IP). Inget annat.
Det kräver flera av remissinstanserna till bredbandsutredningen Bredband
för tillväxt i hela landet (SOU 1999:85).
Men utredaren Jan Grönlund vill inte binda sig för en viss teknisk plattform
utan håller dörren öppen för olika lösningar.
Regeringens IT-kommission slår i sitt remissvar emellertid fast att det
inte är möjligt att använda annan teknik än fiberoptik för att kunna bygga
ett rikstäckande stamnät för bredband.
I universitetsdatanätet Sunets remissvar sägs att det är allmänt känt att
fiberoptiska förbindelser är det enda möjliga alternativet . Denna ståndpunkt
delas av bland andra Kungliga Tekniska Högskolan och Bredbandsbolaget.
Statskontoret är emellertid inte lika kategoriskt i sin bedömning men skriver
ändå att det finns goda skäl att staten tar ställning för ett fibernät .
Ett skäl till att bredbandsutredningen håller öppet för annan teknik än
fiberoptik är utredningens definition av bredband som överförings-kapacitet
på minst två megabit per sekund i båda riktningar samt att ett nytt nät
ska ha omkring tusen gånger högre kapacitet än dagens existerande nät.
Då kan andra teknikval än fiber vara möjliga.
Men de som förordar fiber vill nå längre än utredningen och siktar mot en
minsta bandbredd på fem megabit per sekund.
Sunet anser vidare att den tusen gånger högre kapaciteten bara ska vara
ett mål för den allra närmaste tiden. Efterfrågan kommer därefter att höjas
i en takt som motsvarar minst en fördubbling av kapacitetsbehovet varje
år .
­ Då duger inget annat än fiber, säger Anne-Marie Eklund Löwinder som skrivit
IT-kommissionens remisssvar.
Att bygga ett helt nytt bredbandsnät som når till dörren på vartenda svenskt
hus är emellertid ett gigantiskt projekt. Kostnaden beräknas till mellan
50 och 100 miljarder kronor. Men det är det värt menar Sunet och skriver
att Sverige har ett gyllene tillfälle att påbörja ett av de största ­ och
kanske viktigaste ­ politiska och ekonomiska projekten i modern tid .
Senast en liknande satsning gjordes var när stambanenätet för järnväg började
byggas ut i mitten av 1800- talet. Satsningen som gjordes då utgjorde omkring
15 procent av Sveriges dåvarande BNP. En motsvarande satsning på ett bredbandsnät
skulle idag bara sluka omkring 3-5 procent av dagens bruttonationalprodukt.
Hans Wahlberg som sitter i Sunets styrelse och är driftschef för universitetsdatanätet
menar emellertid att staten inte tar någon större risk om den finansierar
utbyggnaden.
­Mycket av pengarna kommer tillbaka genom intäkter från dem som hyr fibern,
säger Hans Wahlberg.
Han misstänker emellertid att det kan ta ganska lång tid.
­ Eventuellt ända upp till 30 år.
Grundtanken i exempelvis Sunets och IT-kommissionens förslag är att staten
tar ansvar för att det byggs ett rikstäckande fiber-optiskt nät.
Dessa fibrer ska sedan kunna hyras av i princip vem som helst till självkostnadspris.
Bredbandsutredningen hävdar att mycket av den infrastruktur som behövs redan
finns genom de senaste årens utbyggnad och modernisering av telefoninätet
samt fibernät i Svenska kraftnäts och Banverkets regi.
Enligt IT-kommissionen är det emellertid inte realistiskt att använda de
infrastrukturdelar som redan finns. Dessa nät har bara en bråkdel av den
kapacitet som krävs.
Enligt IT-kommissionen saknas minst 20 000 mil kabel av de 25 000 till 30
000 mil ledning som behövs för att ansluta alla företag, hushåll och institutioner.
Sunet hävdar också att existerande nät för access till hus består av koppar
som har så begränsad kapacitet att de är ointressanta i ett bredbandssammanhang .
När det gäller Telias telenät menar IT-kommissionen att det är så integ-rerat
med tjänsten telefoni att det inte är rimligt att transportera paketförmedlad
datatrafik i detta.
Vad är då den samhälleliga nyttan med att bygga ett bredbandsnät?
Sunet konstaterar att Internet redan idag är det dominerande nätet för datakommunikation.
För att möta behoven av nya tjänster som distansarbete, distansstudier,
videokonferenser och överföring av radio och teve krävs helt enkelt bredband.
Sunet konstaterar vidare att om vi bygger ett finmaskigt rikstäckande optonät
blir vi först i världen och kan återta en ledande position inom konsten
att bygga datanät .
IT-kommissionen skriver:
Sverige kan (med ett bredbandsnät) erbjuda en plattform för alla som är
villiga att skapa företag, produkter och tjänster som kan föra Sverige till
en tätposition när det gäller IT .
Bredbandsbolaget poängterar också Sverige som föredöme:
Världen kommer att söka information, idéer, innehåll, produkter och tjänster
hos oss. Studiebesöken går från USA till Sverige, istället för tvärtom .
Anne-Marie Eklund Löwinder på IT-kommissionen tror att bland andra Ericsson
har möjlighet att utveckla de nya produkter som krävs för stora IP-nät.
­ Då skulle svensk elektronik- industri kunna hämta in det försprång som
exempelvis amerikanska Cisco har idag. n

Jan Melin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt