Bakteriedödare i munnen, i byxan och i strumporna

2000-05-04 13:00  
Användningen av bakteriedödande medel har ökat kraftigt i vanliga konsumentprodukter de senaste fyra åren. De antibakteriella tillsatserna finns i en uppsjö av köksutrustning som disktrasor, skärbrädor och diskmedel.

På vissa tevekanaler avlöser reklaminslagen för olika antibakteriella produkter varandra. Och på butikshyllorna är de vanliga rengöringssvamparna ofta kompletterade med en antibakteriell variant.

Men kampen mot bakterier stannar inte i köket. Den pågår i badrummet genom tillsatser i tandkräm, flytande tvål, deodorant, hudkräm och i plasten i duschdraperiet. Striden fortsätter i hallen där antibakteriella iläggssulor och sprej ska stoppa dålig lukt i skorna.

Ända in i sovrummet pågår bataljen. På marknaden finns bakterie- och kvalsterdödande lakan, täcken och kuddar. Till och med cykelbyxor har fått en bakteriedödande tillsats.

Trenden med antibakteriella produkter är global men började i USA. När Ny Teknik försökte spåra ursprung till strömningen uppstod en klassisk hönan eller ägget-situation. På flera svenska myndigheter gissar man att det började hos producenterna av kemtekniska produkter. Att lansera nya produkter är ett klassiskt sätt för företag att öka sin försäljning.

Men företaget Procter & Gamble, som säljer diskmedlet Yes Antibakteriell, anser att det istället är myndigheterna som satte bollen i rullning. Myndigheter i flera europeiska länder har kommit med en rad larm om matförgiftningar, hävdar Ulla Iverstam, informatör på Procter & Gamble. Företaget såg därför en ny marknad och lanserade sitt bakteriehämmande diskmedel 1997.

- Vi ser Yes Antibakteriell som ett komplement till upplysning om hur man förvarar och hanterar mat på ett säkert sätt, säger Ulla Iverstam.

Det var bland annat Livsmedelsverket som presenterade en Sifo-undersökning i början av 1998. Undersökningen visade att 250 000 svenskar får matförgiftning varje år på grund av dålig hygien hemma i köken. Verkets rekommendationer till konsumenterna var bland annat att diska köksredskapen ordentligt och att förvara maten tillräckligt svalt.

- Tanken var absolut inte att svenskarna skulle använda mer antibakteriella medel, hävdar Per Norberg, mikrobiolog på Livsmedelsverket.

Även Hollands livsmedelsverk har tillsammans med två andra myndigheter drivit en kampanj mot dålig hygien i hemmen. De holländska råden bygger i sin tur på en engelsk studie från 1994 om matförgiftning i Europa och Nordamerika.

Parallellt med larmen om infektioner har det vuxit fram en flora av produkter impregnerade med bakteriedödande medel. Triclosan är ett av de vanligaste. Ämnet har tidigare använts som desinfektionsmedel inom vården. Men det togs bort på 1970-talet tillsammans med andra klorerade fenoler, berättar Lars G Burman, överläkare på Smittskyddsinstitutet.

Anledningen var att man förstod att ämnena var svårnedbrytbara och därför kunde bli en miljöfara. Stora mängder fenolämnen släpptes ut från sjukhusen vid den här tiden.

Den andra orsaken var bristande bevis för medlens bakteriedödande effekt, hävdar Lars G Burman.

På den här tiden kallades ämnet Irgasan. Idag har exakt samma molekyl fått en renässans under namnet Triclosan och tonvis av ämnet tillsätts till vanliga konsumentprodukter. Men det är den bakteriedödande effekten som marknadsförs. Själva kemikalien är dold bakom varumärken som Microban, Sanitized och Ultra-Fresh.

Ett annat exempel är det mycket giftiga ämnet TBT, tributyltennklorid, som företaget 3M till nyligen använde för att hämma bakterieväxt i rengöringssvampen Scotch Brite.

Ytterligare ett exempel är kemikalien diklorofen som finns i rengöringssvampen Vileda med så kallad "bacti stop". Det framgår av nya analyser av Margaretha Adolfsson-Erici, den kemist som låg bakom Ny Tekniks avslöjande om TBT i Scotch Brite.

Diklorofen är en mindre aggressiv släkting till hexaklorofen, ett ämne som tillsattes till tvål på 1960- och 1970-talen. Tvålen stoppades när det framgick att ämnet togs upp genom huden och orsakade skador på nervsystemet.

Användningen av antibakteriella tillsatser innebär både hälso- och miljörisker. Flera av dagens bakteriedödande medel är stabila och fettlösliga. Det innebär att de bryts ned långsamt i naturen och därför riskerar att lagras upp i miljön samt i människors och djurs kroppar.

Kemikalier som dödar bakterier har många namn. När de används i mat kallas de konserveringsmedel. Medel för rengöring av sår och medicinska instrument har fått namnet desinfektionsmedel. När kemikalier används som läkemedel mot bakteriella infektioner kallas de antibiotika.

Tre nya studier tyder på att triclosan, som tidigare räknades som ett desinfektionsmedel, istället borde klassas som antibiotika. Anledningen är att triclosan visat sig blockera ett specifikt enzym i bakteriecellen, vilket är en av definitionerna på ett antibiotikum.

När ett ämne har en specifik verkan ökar dessutom risken för uppkomsten av resistenta, motståndskraftiga, bakteriestammar. Desinfektionsmedel som har en mer allmän påverkan på bakterierna är mindre riskabla som antibakteriella medel.

Ett par exempel är etanol och salicylsyra som förstör alla proteiner i bakterien. Det vanligaste exemplet är dock tensider, den aktiva substansen i tvätt- och diskmedel. Ämnet förstör cellmembranet, bakteriens kemiska barriär mot omvärlden.

Trots den omfattande användningen av mer eller mindre skadliga kemikalier är företagen som säljer de antibakteriella produkterna inte skyldiga att anmäla tillsatserna till Kemikalieinspektionen. Anmälningsplikten gäller bara för kemtekniska produkter, det vill säga produkter som är rena kemiska ämnen eller en blandning av sådana. Myndigheten har därför ingen aning om vilka volymer bakteriedödande kemikalier som tillsatts till importerade produkter.

Det här förhållandet kan ändras genom EUs nya biociddirektiv som börjar gälla 14 maj. Direktivet kommer att leda till att fler kemiska substanser granskas och riskbedöms, hävdar Sten Flodström, toxikolog på Kemikalieinspektionen.

Till skillnad från dagens bestämmelser kommer direktivet även att omfatta konsumentprodukter som impregnerats med bakteriedödande medel. Men bara om de tillverkats inom EU. Hur varor som tillverkats utanför EU kommer att regleras är ännu oklart, berättar han.

Niclas Köhler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Prevas

Debatt