Alla snackar om Clubhouse – här är det du behöver veta

2021-02-15 10:40  

Miljontals människor strömmar till succéappen Clubhouse, som nu finns i Sverige. Ny Tekniks reporter Peter Ottsjö har testat den ljudfokuserade plattformen – och reder ut varför det är ett sånt ståhej. 

Det kommer en notis på telefonen: Alex Schulman, Bianca Ingrosso och några andra mediepersonligheter har, som det heter med Clubhouse-lingo, ”startat ett rum”. Jag klickar på länken och landar i ett nonsenssamtal. Det är som när man är på café och tjuvlyssnar på kändisar som råkat hamna vid bordet bredvid. 

Clubhouse är en plattform som kan sorteras under sociala medier. Det speciella med appen är att den fokuserar på ljud. Flera liknar den vid en direktsänd podcast, men det som sker på Clubhouse är mer att likna vid ett virtuellt seminarium där varje rum kan ha en moderator, inbjudna gäster och publik (som kan trycka på en knapp för att räcka upp handen och be att få ordet) på upp till femtusen lyssnare. 

Några saker värda att veta innan vi går vidare:

  • Clubhouse hade premiär för nästan ett år sedan, i mars 2020.
  • Den har omkring fem miljoner medlemmar, varav omkring 80 procent av dem anslutit sedan årsskiftet.
  • Bakom appen, som än så länge bara finns till Ios, står grundarna Paul Davison and Rohan Seth.

Elitism präglar appen

Ett stråk av elitism omgärdar fortfarande Clubhouse (bara namnet gör mig lätt illamående), med sin överrepresentation av kändisar, medieprofiler och techentreprenörer. ”Som om Linkedin kunde prata” var det någon som sa, och sammanfattade därmed hela upplevelsen i fem ord. Auran av exklusivitet förstärks dessutom av att man måste få en inbjudan av redan registrerad Clubhouse-medlem för att släppas in i gemenskapen. Med tanke på att jag jobbat som journalist i Stockholm i snart tjugo år tog det bara ett par minuter att få tillträde.

Läs mer: Facebook skärper riktlinjerna för viruslögner

Precis som när internet var nytt, eller när Facebook dök upp, så präglas mina första besök på plattformen av planlöshet. Jag tror att jag lät appen skrapa mina kontakter och länka till mitt Twitter-konto för att omgående ge mig förslag på vänner och andra personer att följa (man följer och har följare på samma sätt som i andra sociala medier). Utöver det kan man välja ett antal ämnen som intresserar en. 

Men det flöde som Clubhouse-algoritmen genererar utifrån mina förval passar mig inte alls. Det är pesudointellektuella debatter om pesudovetenskap, kändisar som skvallrar och samtal med rubriker som ”frukost för vinnare”.

Ställa frågor till Elon Musk

Det betyder inte att Clubhouse saknar raison d'etre: det är trots allt den första plattformen där jag – i teorin åtminstone – kan lyssna på ett direktsänt samtal med Elon Musk (som naturligtvis är medlem) och samtidigt räcka upp handen och be att få ställa frågor till honom. Men det kommer att ta ett tag, inser jag, att plocka russinen ur kakan.

Läs mer: Efter skandalerna – kodande föräldrar släpper egen skolapp

Att Clubhouse designades strax före pandemin och lanserades i mars förra året är en händelse som ser ut som en tanke. Det finns en intimitet i upplägget som säkerligen fyller ett behov just nu. Och där finns kvaliteter som vi tidigare associerade med linjär-tv: att samlas gemensamt vid lägerelden och förenas i debatt och diskussion. Det finns till och med en tablå över kommande samtal. När det här skrivs på förmiddagen 11 februari har exempelvis redaktionen på Aftonbladet Kultur aviserat de ska ”babbla” klockan 16.00.

Kritik mot moderering och frågor kring dataskydd

Utöver kritiken om att Clubhouse är en plats för de särskilt utvalda, så finns det också anledning att syna hur företaget bakom appen hanterar moderering av samtalen. Så vitt jag förstår finns det inget som hindrar mig från att just här och nu starta ett rum öppet för alla där jag kan spy ur mig vilken skit som helst. Lyssnare kan rapportera falskheter, rasistiska utspel och rena trakasserier, men det har inte hindrat vissa medlemmar från att ägna sig åt sådant. 

Å andra sidan har Facebook haft 17 år på sig utan att lyckas stävja den typen av innehåll. På tal om Facebook: Mark Zuckerberg verkar så bekymrad över Clubhouses explosionsartade tillväxt de senaste veckorna att företaget sägs vara på gång med en liknande tjänst. 

Hur Clubhouse hanterar hat och hot är dock inte det enda som ger företaget bakom appen huvudbry. En tysk dataskyddsmyndighet i Hamburg granskar just nu om Clubhouse efterlever den europeiska dataskyddsförordningen gdpr. Det gäller dels hantering av kontaktuppgifter (alltså vilken rätt Clubhouse har till de kontakter i min adressbok som aldrig gett något samtycke till att dela sina uppgifter med appen) och dels hur det ljud som genereras hanteras och lagras. Svenska Integritetskyddsmyndigheten har meddelat att de avvaktar utvecklingen i Tyskland. 

Än så länge är alltså ordet helt fritt. För den som får vara med åtminstone. 

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt