800 svenska telegram i Cablegate

Anna Lindh och Jan Guillou är två svenskar som uppges förekomma i de läckta UD-rapporterna. Foto: Scanpix

Wikileaks började på söndagen läcka de aviserade amerikanska UD-telegrammen under namnet ”Cablegate”. 805 av dem är taggade med SW för Sverige.

805 av de sammanlagt över de 251 287 amerikanska diplomatrapportern som Wikileaks är på väg att släppa handlar om svenska förhållanden. De är märkta med beteckningen ”SW” (Sweden).

Av telegrammen är 671 skickade från amerikanska ambassaden i Stockholm till amerikanska utrikesdepartementet, State Department, i Washington.

Detta framgår av de nyckelfakta över läckan som den brittiska tidningen the Guardian i dag redovisar på sin sajt.

Över 97 000 dokument är klassificerade som hemliga, och över 28 000 av dem avhandlar terrorism.

De tidigaste är sända 1966 och de färskaste i februari 2010. 2009 var ett intensivt år då skickades över 59 000 telegram, enligt The Guardian.

Wikileaks har hittills dock bara släppt innehållet i 220 av telegrammen, medan The Guardian redovisar rubriker och källhänvisningar för samtliga över 251 000 rapporter utan att redovisa dem i fulltext.

Tidningen Expressen uppger att 819 av telegrammen rör Sverige. De uppges bland annat handla om hur Sverige agerat som ordförandeland i EU; men också om förra utrikesministern Anna Lindhs kritiska inställning till USAs jakt på terrorister.

Dessutom nämns andra svenskar i de 805 rapporterna, exempelvis journalisten Jan Guillou, uppger tidningen.

Publiceringen började i går söndag på sajten http://cablegate.wikileaks.org/.

Rapporterna är sända via den amerikanska militärens internet ”SiprNet” och rör över 250 amerikanska ambassader och konsultats förtroliga kommunikation.. 

Samtidigt uppger Wikileaks på Twitter  att man är utsatt för belastningsattacker, så kallade mass distributed denial of service, DDOS.

– Vi såg under eftermiddagen och kvällen i går att man var utsatt för en attack men det här materialet ligger inte hos oss så jag kan inte uttala mig om omfattningen av attacken, säger Jon Karlung, styrelseordförande i bolaget Bahnhof , en svensk internetoperatör som har Wikileaks som  kund.

Enligt honom pågår attackerna inte längre, men trafiken flyter trögt på grund av många läsare runt om i världen villa läsa de förtroliga telegrammen.

Några av nyheterna i den läckta diplomatposten

  • Arabledare har privat uppmanat USA ska bomba Iran och spionera på FN-anställda.
  • Bråk om kärnbränsle. Sedan 2007 sägs USA i hemlighet ha velat flytta anrikat uran från en pakistansk forskningsreaktor som amerikanska tjänstemän misstänker kan användas för att bygga kärnvapen.
  • Kinas politbyrå uppges ha beordrat dataintrång, inte bara hos Google som lämnade Kina i januari , utan också  i USAs och andra av landets allierades regeringsdatorer såväl som hos  hos Dalai Lama och amerikanska företag. Detta ända sedan 2002.
  • Amerikanska befälhavare uppges ha riktat förödande kritik mot brittiska militära operationer i Afghanistan.
  • Amerikanska diplomater i Rom rapporterade 2009 om ovanligt nära förbindelser mellan Rysslands president Vladimir Putin och Italiens premiärminister Silvio Berlusconi, som också äger stora bolag. Det handlar om gåvor, lukrativa energikontrakt och ”skumma” affärer.
  • Kollaps av Nord Korea? Amerikanska och Sydkoreanska tjänstemän har spekulerade kring ett enat Korea, i det fall det ekonomiskt sargade Nordkorea skulle implodera.
  • Spel om Guantánamo-fångarna. USA har lockat länder vars medborgare s är fångar på USA-basen Guantánamo Bay på Kuba, med förmåner av olika slag. USA har velat att skicka hem fångarna och på sikt stänga fängelset
  • Korruption inom den afghanska regeringen. Den amerikanska narkotikapolisen DEA upptäckte att den afghanske vicepresidenten Ahmed Zia Massoud bar på  52 miljoner dollar i kontakter under en resa i Förenade Arabemiraten förra året.

Källa: The New York Times och The Guardian

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt