Expertens åtta skäl till en digital krona

Hur gjorde du din senaste betalning? När Riksbanken 2010 ställde den frågan till svenska folket svarade nästan 40 procent att de använt kontanter.

I september i år hade den siffran sjunkit till 15 procent. För sex år sedan tog svenskarna ut cirka 225 miljarder kronor och 2015 bara 153 miljarder.

Att Sverige är på väg mot det kontantlösa samhället är alltså inte bara snack, utan får stöd i statistiken. Det är ett skäl till att Riksbanken nu väljer att dra igång en utredning om en e-krona, även om vice riksbankschefen Cecilia Skingsley är noga med att poängtera att de inte har för avsikt att ersätta fysiska sedlar och mynt, utan skapa ett komplement till dem.

– Det finns de som kanske inte vill, får eller kan ha access till de kommersiella systemen. Om vi vill att alla människor ska bejaka samhällsförändring – och detta är en stor teknisk förändring med alternativa betalningsmedel – då måste människor känna sig trygga i att det finns alternativ, säger Cecilia Skingsley.

Läs mer:

När Ny Teknik frågar Skingsley hur många svenskar som inte kan, vill eller får använda kommersiella system viftar hon bort frågan som ointressant.

Samtidigt visar statistik från Riksbanken att 99 procent har tillgång till betal- eller kreditkort.

Robin Teigland, professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, ger flera andra skäl till att Riksbanken kan tänkas vilja satsa på en e-krona.

Ett är att det ger kontroll över finansiella transaktioner mellan individer. Ett annat skäl att Riksbanken skulle kunna styra penningpolitiken genom att utöva kontroll på finansiella transaktioner.

– Centralbanken skulle i teorin kunna programmera pengarna så att de bara kan användas för en viss typ av transaktioner vid ett givet tillfälle. Till exempel att det bara går att använda dem till en viss typ av tjänster eller varor för att på så sätt styra ekonomin, säger Robin Teigland.

Ytterligare ett skäl skulle kunna vara att en digital centralbanksvaluta skulle kunna förses med egenskaper som till exempel negativ ränta.

Läs mer:

Men Skingsley verkar inte så förtjust i den idén.

– Förespråkarnas argument är att detta skulle underlätta för centralbanken att genomföra en effektiv penningpolitik med negativ ränta. Resonemanget bygger på att centralbanken är förhindrad att sätta negativ ränta i den utsträckning som anses behövas för att stimulera konjunkturen. Jag är personligen inte övertygad om att det här problemet är aktuellt för Sverige, säger Skingsley och tillägger:

– Om Riksbanken lanserar en e-krona med positiv ränta kan det i vissa situationer vara mycket attraktivt för både allmänhet och företag att omvandla sina tillgodohavanden i bankerna till e-kronor hos Riksbanken. Men banksystemet skulle då kunna dräneras på finansiering av sin utlåning och bli instabilt, vilket skulle skada kreditförsörjningen i samhällsekonomin.

Detta visar utmaningen Riksbanken står inför, där ett till synes positivt schackdrag för e-kronan kan få oanade följder i flera andra led.

Samtidigt finns fler fördelar: som att betalningar över nationsgränser samt maskin-till-maskin-betalningar underlättas.