Växjö kommun kritiserar stopplagen: ”Otydlig”

2015-01-30 09:47  

Växjö kommun kommer att fortsätta att ställa egna särkrav, trots den nya stopplagen. Samtidigt får lagen kritik för otydlighet om när kommuner fortfarande får ställa egna krav.

Trots protester från många kommuner drevs stopplagen igenom förra året av den förra regeringen. Tanken med lagen var att hindra kommuner från att driva upp byggkostnader genom att ställa egna energikrav på nya byggnader. Men lagen kritiserades för att den också satte käppar i hjulet för kommunernas hållbarhetsarbete.

Växjö kommun, som marknadsför sig under mottot ”Europas grönaste stad”, kommer att fortsätta att ställa särkrav vid markförsäljning.

- Mitt intryck är att Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting inte är överens om tolkningen här. Där vi har egen mark vill vi driva på utvecklingen, vi känner oss inte bekväma med att sänka vår ambitionsnivå, säger Per Schöldberg (C), kommunalråd i Växjö.

Men man har ju också lagstiftning att rätta sig efter?

- Ja. Men mycket av detta kan man tolka, det kan finnas gråzoner, jag vill inte plocka bort ambitioner utan att syna det här ordentligt, säger han.

Stopplagen trädde i kraft den 1 januari i år och innebär att kommuner inte får ställa egna tekniska krav på byggnader vid planläggning eller i samband med genomförande av detaljplaner. Det är alltså i situationer när kommuner agerar i egenskap av myndighet som särkrav inte får ställas.

Lagen omfattar även situationer när kommuner ingår exploaterings- eller markanvisningsavtal som ett led i genomförandet av en detaljplan.

Men i vissa situationer är kommuner fortfarande fria att ställa egna krav. Det gäller till exempel när kommuner uppför en byggnad för egen räkning. Det gäller också när kommuner anvisar mark utan att det har något samband med detaljplaneläggning.

Många anser dock att lagtexten är otydlig på den här punkten. En av dem är Olof Moberg, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting.

- Otydligheten gäller om stopplagen omfattar civilrättsliga marköverlåtelseavtal. Det är inte alldeles säkert att en domstol skulle hålla med om det, säger han.

En annan otydlighet handlar om kopplingen till detaljplanearbete:

- Om man tar fram en detaljplan 2015 och säljer en tomt i området 2025, kommer den försäljningen alltid att betraktas som genomförande av detaljplan? undrar han.

 

Gilla Ny Teknik på Facebook

 

Stopplagens omfattning

  • Enligt den nya stopplagen får en kommun inte ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning eller i samband med genomförande av detaljplaner.
  • Det innebär till exempel att en kommun inte får ställa krav på att en byggnad ska ha en lägre energianvändning än vad som anges i Boverkets byggregler.
  • Alla handlingar som kommunen vidtar som ett led i genomförandet av en detaljplan, till exempel ingåendet i exploaterings- eller markanvisningsavtal, omfattas av stopplagen.
  • Men situationer när kommuner anvisar mark utan att det har något samband med detaljplaneläggning omfattas inte av stopplagen.
  • Stopplagen gäller inte heller i fall där kommuner agerar i egenskap av byggherre eller fastighetsägare, eller när en kommunägd fastighet upplåts med nyttjanderätt.

Linda Nohrstedt

Mer om: Byggkostnader

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer