”Västlänken har blivit ett sänke”

2014-09-18 11:55  

Det är missnöjet med prislappen för Västlänken som har lett till göteborgarnas nej till trängselskatten. Det tror Jonas Eliasson, trafikforskare på KTH.

I söndags röstade göteborgarna nej till fortsatt trängselskatt. Pengarna från skatten skulle ha gått till att delfinansiera infrastruktursatsningarna i det västsvenska paketet, som bland annat omfattar den nya pendeltågstunneln Västlänken under centrala Göteborg.

Från början tror Jonas Eliasson att Göteborgspolitikerna utgick ifrån att de stora infrastrukturinvesteringarna i det västsvenska paketet skulle vara så populära att även de som inte gillar trängselskatt skulle tycka att pengarna gick till något bra.

Och från början såg det resonemanget ut att hålla. Opinionsundersökningar visade tidigare ett jämnt läge mellan ja- och nejsidan, med ett litet övertag för ja-sidan. Men en omsvängning i opinionen måste ha skett veckorna före omröstningen, eftersom 57 procent röstade nej till trängselskatten.

- Det som verkar ha hänt är att så pass många har blivit skeptiska till om Västlänken är värd sina pengar. I stället för att bli ett flöte för kommunen har den blivit ett sänke, säger Jonas Eliasson, trafikforskare på KTH.

Omsvängningen förvånar honom och han vet inte riktigt vad den beror på.

- Det enda vi har att gå på är tolkningen av den offentliga debatten. Det verkar som om kopplingen till Västlänken inte blev så som det var tänkt från politikernas sida.

Frågan i omröstningen gällde bara om trängselskatten skulle finnas kvar i Göteborg efter valet. Men Jonas Eliassons bild är att folk har trott att omröstningen även gällde Västlänken.

-Särskilt som politiker från början betonade att om det inte blir någon trängselskatt så blir det inte heller någon Västlänk. Det har gjort att man nu har hamnat i ett läge där det är svårtolkat vad som ska gälla. Det går att tolka resultatet som att politikerna har mandat att bygga men måste ta pengarna från annat håll. Men den tolkningen är inte självklar, säger han.

Invändningarna mot Västlänken har framför allt handlat om att den kommer att kosta mycket.

- Men uppenbart så skulle Västlänken förbättra kollektivtrafiken i Göteborg mycket. Hade de fått den gratis hade det varit klart. Men dels kostar den 17 miljarder och dels har det visat sig att det krävs ganska stora övriga satsningar, till exempel en planskild korsning och kapacitetshöjningar på västra stambanan, för att få den trafik och de nyttor man har tänkt sig. Och de pengarna finns fortfarande inte, säger Jonas Eliasson.

Enligt honom finns det också tveksamheter i beräkningarna av Västlänkens samhällsekonomiska lönsamhet.

- Från transportekonomhåll har vi alltid varit skeptiska i den meningen att underlaget inte tyder på tillräckligt mycket värde för pengarna, tills man gjorde om kalkylförutsättningarna. I den senaste beräkningen har man ändrat och då är Västlänken nätt och jämnt lönsam, säger han.

Vad ska politikerna i Göteborg göra nu då?

- Man kan tänka sig ett antal olika lösningar, men ingen är politiskt aptitlig. Man kan ta pengar från kommunala eller regionala skattemedel, eller lägga ner någon av de stora investeringarna. Eller så kan man säga att folkomröstningen bara var rådgivande, men det är ännu mindre politiskt aptitligt, säger Jonas Eliasson.

 

Läs mer: Västlänken: ”Den budget vi har är fullt rimlig”

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt