Västlänken: ”Den budget vi har är fullt rimlig”

2014-09-19 14:53  

Den nya pendeltågstunneln under centrala Göteborg, Västlänken, beräknas kosta 20 miljarder kronor. Projektchef Bo Larsson tycker att det är en rimlig budget.

I söndagens folkomröstning i Göteborg sa göteborgarna nej till fortsatt trängselskatt, en skatt som var tänkt att delvis finansiera det västsvenska paketet, som bland annat omfattar tunnelbygget Västlänken.

Politikerna har nu att ta ställning till att strunta i röstresultatet, som endast var rådgivande, stryka några investeringar, eller finansiera bygget med skattepengar.

Bo Larsson, Trafikverkets projektchef för Västlänken, säger att behovet av information om projektet har ökat efter folkomröstningen. Men annars tycker han inte att projektorganisationen påverkas av röstresultatet.

-Vi har ett uppdrag från regeringen. Så länge ingen säger något annat så fortsätter vi, säger han.

Trafikforskaren Jonas Eliasson tror att det är motståndet mot Västlänken som har lett till att nej-sidan vann i folkomröstningen. Motståndet har främst handlat om att prislappen, 20 miljarder i 2009 års prisnivå, blir hög.

- Den ligger i samma nivå som till exempel Citybanan i Stockholm. Utifrån innehållet i projektet så är prisbilden fullt förståelig. Den budget vi har är fullt rimlig, säger Bo Larsson.

Västlänken omfattar åtta kilometer dubbelspårig järnväg för pendeltåg, varav sex kilometer läggs i tunnel, och tre nya stationer.

Jonas Eliasson har kritiserat den bristande samhällsekonomiska lönsamheten i projektet. Trafikverkets huvudanalys för de beräkningsbara nyttorna, till exempel hur mycket tid resenärerna beräknas tjäna, visar att Västlänken är olönsamt. Den så kallade nettonuvärdeskvoten hamnar på minus 0,12. Det kan jämföras med motorvägsprojektet Förbifart Stockholm, vars motsvarande siffra blir plus 1,43.

- Trots att Förbifart Stockholm är dyr att bygga berör den så många människor. Det är många som får tidsvinster och dessutom får man miljöeffekter när man får bort trafikering från innerstaden, säger Peo Nordlöf, chef för Trafikverkets enhet för samhällsekonomi och modeller.

När även effekter som inte går att prissätta, till exempel att mark intill Göteborgs central frigörs och att godstrafiken får högre tillförlitlighet, vägs in i Trafikverkets analys blir resultatet att Västlänken har en osäker lönsamhet.

Men sammantaget gör Trafikverket ändå bedömningen att Västlänken är samhällsekonomiskt motiverad.

- Det är för att man väger in den regionala utvecklingen och långsiktig hållbarhet i bedömningen. Man kan se en nytta även utanför dem som reser i Västlänken i och med att den möjliggör att man kan byta från buss till järnväg och spårvagn, säger Peo Nordlöf.

Trafikforskaren Jonas Eliasson har också hävdat att Trafikverket har ändat kalkylförutsättningarna när den samhällsekonomiska lönsamheten för Västlänken har beräknats. Enligt Peo Nordlöf har det gjorts ändringar, men för alla projekt:

- Ja, det gör vi regelbundet när vi ser över kalkylmetodiken, men det är inga ändringar gjorda enbart för Västlänken, säger han.

Jonas Eliasson har också påpekat att det saknas pengar till de övriga satsningar, till exempel en planskild korsning i Olskroken och en kapacitetshöjning av Västra Stambanan, som krävs för att nyttan av Västlänken ska bli tillräckligt hög. Men det säger Västlänkens projektchef är fel.

- Det är en felaktig tolkning. I den nationella planen finns finansieringen med för Olskroken. Det stämmer inte att de pengarna inte finns, säger Bo Larsson.

Västlänken

  • Av Västlänkens åtta kilometer läggs sex kilometer i tunnel. Fyra av dessa går genom berg, där kommer tunneln att sprängas ut. Två kilometer går i lera, där kommer så kallad cut-and-cover-teknik att användas, vilket innebär att man gräver sig ner och gjuter en tunnel i betong.
  • Bygget planeras att dra igång 2017 eller 2018. Det ska vara klart 2026.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt