Ta tåget upp i skyskrapan

2012-11-15 08:31  
Så fungerar tågen i skyskrapan. Grafik: Jonas Askergren

I framtidens superskyskrapor kan vertikala snabbtåg ersätta hissar. Det skulle ge både snabbare resor och mer golvyta.

Ju högre skyskraporna är, desto större problem blir hissarna. Schakten tar plats och restiderna blir längre, samtidigt som byggnaderna rymmer fler människor. Teknikkonsulten Tyréns har hittat på ett alternativ: en vertikal tunnelbana.

Fritz King, företagets affärsutvecklare för höga byggnader, fick idén när han var på mässa i Hongkong.

– Jag tog bergbanan upp till Victoria Peak och började undra varför man inte gjorde något liknande i hus, säger han.

I en bergbana balanserar vagnarna ut varandras vikt. Fritz Kings vertikaltåg består av flera tågsätt som går runt i en slinga. Tågen rör sig i vertikala schakt, men stannar på horisontella stationer för att släppa av och på resenärer. Energin från bromsarna lagras och återanvänds. Till exempel kan kraften från lunchrusningen användas när folk ska tillbaka till kontoret.

De hisschakt som sitter i centrum av dagens skyskrapor kräver mycket golvyta. Till exempel kommer Shanghai Tower på 632 meter att ha 106 hissar när den står klar 2014. Tågmodellen ger färre schakt. De hamnar som bärande delar i byggnadens hörn. Det blir möjligt att ha riktigt stora inomhuslokaler i skyskrapor, men också att rita radikalt annorlunda byggnader.

– Jag vill utveckla en ny typ av byggnader som är så smala att det inte ser ut som om de ska klara att stå upp, säger Fritz King.

Hans modellhus är 620 meter högt, men bara 40 gånger 45 meter i sida.

Än så länge har idén bara presenterats på en mässa i Shanghai, men Tyréns letar medfinansiärer i bland annat tåg-, hiss- och bergochdalbanebranschen. Förhoppningen är att det 2014 ska finnas ett högt hus med vertikal tunnelbana i stället för hiss.

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer