Sverige missade fuktlarm i USA

2013-04-10 05:00  

Fuktproblemen med de enstegstätade fasaderna blev kända i USA redan på 1990-talet. Men varken Boverket eller statligt ägda SP-institutet slog larm förrän 2007.

Enstegstätade putsade fasader är en konstruktion som innebär att puts läggs direkt på isolering utan luftspalt emellan. Väggarna har visat sig vara mycket känsliga för fukt och mängder av hus har drabbats av fuktskador.

I Sverige uppmärksammades problemen när Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP, i januari 2007 varnade för fasadtypen i tidskriften Bygg & Teknik.

Tidpunkten för larmet fick stor betydelse i domen från Göta hovrätt i januari i år. Då beslutade domstolen att Myresjöhus inte var skyldig att betala 34 husägare i Svedala för en tvåstegstätad fasad, trots att väggarna i deras hus visar förhöjda fuktvärden. Husen var nämligen byggda före SP:s larm 2007 och hovrätten ansåg att Myresjöhus då inte hade någon anledning att misstänka att det fanns något fel på konstruktionsmetoden.

Men fasadtypens svagheter hade uppmärksammats långt tidigare i Nordamerika.

Den första rapporten om problem kom 1985 och handlade om hus i Massachusetts.

I mitten av 1990-talet blev problemen än mer tydliga, när flera husägare i North Carolina klagade på fuktskador. Byggnadsinspektörer upptäckte 1995 att 30 av 32 hus där hade fuktproblem.

1996 införde North Carolina krav på dränering i fasadkonstruktionen. Året därefter förbjöds den enstegstätade konstruktionen i Georgia.

Fasadmetoden har också gett upphov till flera stämningar i USA. Den första från North Carolina avgjordes 1998 med en förlikning med fasadleverantören Sto. En stor grupptalan, som ett tiotal husägare förde mot flera leverantörer, bland annat Sto, ledde till förlikning 1999.

Organisationen International Code Council, som utfärdar byggregler i USA, införde år 2000 krav på dränering inuti fasadkonstruktioner som inte särskilt har testats för slagregn.

De enstegstätade fasaderna kall-ades i USA för EIFS, Exterior Insulation Finishing System. Ingemar Samuelson, forskare på SP, har i ett skriftligt utlåtande beskrivit EIFS som ”i princip samma konstruktion” som de enstegstätade fasaderna i Sverige.

Ändå uppmärksammades inte händelserna i USA vare sig av Boverket eller SP. Enligt Ingemar Samuelson var orsaken skillnader mellan konstruktionerna i USA och Sverige.

– Bland annat var det isolergraden som skiljde. När man tittar i efterhand var det inte så konstigt att vi inte reagerade eftersom det var så mycket som skiljde, säger han.

Först när SP skrev en rapport om putsade fasader 2009 gjordes en sökning i litteraturen. Då fann man en stor mängd information om fasadtypen från Nordamerika.

Boverket uppmärksammade inte heller regeländringen i USA år 2000. I dag tycker Nikolaj Tolstoy, utvecklingsledare på Boverket, att myndigheten borde ha gjort det.

– Ja, självklart bör vi följa vad som händer i världen. Sedan dess har vi gått med i IRCC och följer på det sättet, säger han.

IRCC står för Inter-Jurisdictional Regulatory Collaboration Committee och är ett samarbete mellan 14 länder som utfärdar funktionsregler. Men på 1990-talet och i början av 2000-talet bedömde Boverket att det räckte att delta i europeiska samarbeten.

(Kommentarsfunktionen avstängd p g a missbruk)

Fukten blir kvar och kan orsaka mögel och rötskador

Enstegstätade fasader byggs utan luftspalt, vilket innebär att inträngande fukt inte kan komma ut och därmed kan ge upphov till mögel- och rötskador. Även små sprickor i putsen har visat sig kunna orsaka läckage.

Konstruktionen användes från början i Tyskland som tilläggsisolering på murade hus, vilket fungerade väl. När metoden importerades till Sverige började den även användas på träregelväggar i nyproducerade hus, vilket gav upphov till fuktproblem i många fall.

Sedan problemen upptäcktes har byggbolagen delvis modifierat konstruktionen, bland annat genom att ta bort organiskt material inne i väggen.

Mellan 15 000 och 30 000 hus bedöms ha byggts med metoden. Fuktmätningar som har gjorts på ett slumpmässigt urval av dessa hus visar att 33 procent har så stora skador att minst en hel fasad måste rivas. Senare undersökningar visar dock att skadefrekvensen kan ligga betydligt högre.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt