Svårt få byggsatsning på lågenergihus att betala sig

2015-06-25 14:58  

Det är dyrare att bygga lågenergihus än vanliga hus. Förhoppningen är att lägre energikostnader i driftfasen ska kompensera investeringen. Men så är inte alltid fallet, enligt en ny utvärdering.

Boverket och Energimyndigheten har på uppdrag av regeringen utvärderat lågenergihus. Rapporten ska utgöra ett underlag när Sverige ska bestämma vilka energikrav som ska gälla i framtiden, när alla nya hus ska vara så kallade nära noll energi-hus.

I sin utvärdering har myndigheterna gått till väga på flera olika sätt. Bland annat har tre befintliga lågenergihus studerats: ett småhus, ett flerbostadshus och en kontorsbyggnad. De värms alla upp med fjärrvärme och har en energianvändning som ligger minst 25 procent under Boverkets energikrav som gällde före skärpningen i mars i år.

För dessa tre hus har kostnaderna för olika energieffektiviseringsåtgärder beräknats. Resultatet visar att småhuset kostade 140 000 kronor mer än om det bara hade levt upp till Boverkets energikrav.

För flerbostadshuset ökade kostnaden med drygt 2,3 miljoner kronor och för kontorsbyggnaden med strax över 2,9 miljoner kronor.

För att se om det går att räkna hem den ökade investeringen med lägre energianvändning under driftfasen har myndigheterna också utfört livscykelanalyser. Där har både byggkostnad och energianvändning i driftfasen beräknats för husens livslängd.

Resultatet visar att både småhuset och flerbostadshuset får en högre livscykelkostnad än om huset hade byggts enligt byggreglernas energikrav. I kontorshuset blir livscykelkostnaden lägre.

Det innebär att det inte går att finansiera den ökade byggkostnaden med den lägre energikostnaden under driften för småhuset och flerbostadshuset, medan det går för kontorshuset.

Myndigheterna poängterar dock i rapporten att undersökningen är en fallstudie och att resultatet därför inte behöver gälla för alla lågenergibyggnader.

Resultatet stöds dock av de beräkningar som har gjorts för fyra teoretiska hus, två småhus och två flerbostadshus, som antingen värms med fjärrvärme eller med elvärme. Där är det bara flerbostadshuset med fjärrvärme som får en lägre livscykelkostnad tack vare energieffektiviseringen. För det huset går det alltså att räkna hem den ökade investeringskostnaden med lägre driftskostnader för energi.

För att ta reda på om det finns brister i lågenergihus har Boverket och Energimyndigheten låtit göra en enkätundersökning bland boende i 27 sådana hus. Svaren pekar på en rad problem: det är kallt på vintern och varmt på sommaren, det drar från ventilationssystemet, lukterna sprids, kondens bildas på insidan av fönstren, det är dåligt med dagsljus och det ryker in från eldstaden när spisfläkten är igång.

Men eftersom motsvarande undersökning inte har gjorts för vanliga hus, som inte är lågenergihus, poängterar myndigheterna att det inte går att säga att dessa brister bara finns hos lågenergihus.

Även klimatnyttan av att bygga energieffektivare än byggreglerna har bedömts i utvärderingen. Slutsatsen är att nyttan är tydlig.

Boverket och Energimyndigheten nämner dock att det kan vara svårt att bygga bättre än byggreglerna, trots att det finns en uttalat målsättning. Det visar en tidigare utvärdering av Boverket, där bara 15 av 56 lågenergibyggnader visade sig nå målsättningen att energiprestandan skulle vara minst 25 procent bättre än byggreglernas krav. 21 av byggnaderna, 37 procent, uppfyllde inte ens byggreglernas krav.

Boverket och Energimyndigheten drar slutsatsen att det är svårt att bygga bättre än byggreglerna och att kunskapen många gånger brister.

 

Gilla Ny Teknik på Facebook

 

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt