”Slussen har aldrig varit bra”

2013-09-26 06:15  

Redan när trafikförbindelsen Slussen i Stockholm byggdes på 1930-talet drabbades den av sättningar. Under årens lopp har problemen fortsatt. Nu stundar ett enormt rivningsprojekt när hela anläggningen ska bytas ut.

Utanför bussterminalen syns slitaget på Slussenanläggningen tydligt på flera ställen. Där betongen har vittrat sönder tittar armeringsjärn fram, inringade med gul och blå sprejfärg, som vittnar om upprepade inspektioner.

Stora sjok av betong har lossnat längs ett hörn på en pelare vid Stadsgårdsviadukten. En fog i vägbanan ovanför har inte hållit tätt, vilket har lett till att vatten och vägsalt har runnit längs pelaren. Betongen är rödfärgad av rost och smulas sönder under fingrarna.

Orsakerna till att Slussen är i dåligt skick är flera. De främsta är att betongkvaliteten som användes vid bygget på 1930-talet inte tål angrepp av frost och vägsalt, samt att grundläggningen misslyckades.

Eftersom markförhållandena är svåra valdes en grundläggningsmetod som tidigare inte hade prövats i Sverige, med så kallade Frankipålar. Tekniken innebar att betong hälldes i ett stålrör och slogs ner så att hela pålen pressades ner i marken. Sedan skulle stålröret dras upp och betongen stå kvar.

I efterhand har det dock visat sig att de delar som försågs med Frankipålar har drabbats av stora sättningar.

– Det finns utredningsresultat som tyder på att man inte kom så långt ner som man ville med pålarna. Och när man drog upp stålröret kollapsade betongpålarna på grund av de instabila jordlagren intill, säger Tom Ekman från Stockholms stads trafikkontor.

Han arbetar med underhåll av Slussen och går den här dagen runt i tunnlarna och visar sprickor, fasta töjningsmätare och förstärkningsåtgärder på bärande delar.

De största sättningarna, på ungefär 25 centimeter, har inträffat runt Katarinahissen.

– Enligt regelboken för broförvaltning får en brokonstruktion inte vara drabbad av sättningar. Så Slussen har aldrig varit bra, konstaterar Tom Ekman.

Sättningarna har också lett till problem med fogarna mellan de olika betongdelarna eftersom de är av en typ som inte tål rörelser under särskilt lång tid. Därför utvecklades under 1970-talet en ny typ av fog, den så kallade Slussenfogen, som bestod av järnplattor med gummiduk.

– Men de har inte heller hållit, säger Tom Ekman.

Alla problem i den gamla betonganläggningen Slussen, som hyllades som nydanande när den byggdes, gör att den nu ska rivas. Men exakt vad den ska ersättas med är ännu oklart. Stadens förslag till ny detaljplan har överklagats till Mark- och miljööverdomstolen, vars dom ska komma den 27 september.

264 skador

Trafikkontoret, som ansvarar för underhållet av Slussen, anser att anläggningens tekniska livslängd ”i allt väsentligt är till ända sedan många år”.

Eftersom den ändå fortfarande används inspekteras den tre gånger så ofta som andra konstruktioner.

I dagsläget har trafikkontoret noterat 264 skador av tillståndsklass tre. Det är den allvarligaste typen av skada, som innebär att konstruktionen har en bristfällig funktion.

Underhållsarbetena på Slussen bedöms kosta cirka nio miljoner kronor per år.

När anläggningen rivs räknar man med att 32 000 kubikmeter betong och 6 200 ton stål ska tas bort.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt