Skarp kritik mot nya energikrav för hus

2015-09-03 13:03  
Foto: Håkan Mosvold/ TT

Många företag och organisationer är kritiska till Boverkets förslag på nya energikrav för byggnader. De menar att verket har räknat på fel sätt.

Från år 2021 ska alla nya byggnader i Europa vara så kallade nära noll energi-hus. Vad det ska innebära i form av energikrav på nya hus har Boverket nyligen presenterat i ett förslag.

Enligt förslaget ska ett småhus som byggs i Stockholm bara behöva 80 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

Men redan när förslaget lämnades var Energimyndigheten så kritisk att den inte kunde ställa sig bakom det, trots att det var regeringens uttryckliga önskan. Det var framför allt gränsen för den energi som ska räknas, den så kallade systemgränsen, som Energimyndigheten vände sig emot.

Systemgränsen i förslaget innebär att det är mängden energi som köps till byggnaden som ska räknas. Det innebär att den energi som kommer från solceller eller värmepumpar inte ska inkluderas. Så är även de nuvarande byggreglerna utformade.

Nu har förslaget varit ute på remiss och många av remissinstanserna vänder sig också emot systemgränsen ”köpt energi” och vill hellre att byggreglerna ska utgå från mängden energi som används i en byggnad. Det skulle alltså innebära att all energi som en byggnad använder, även från solceller eller värmepumpar, räknas.

Till exempel påpekar Passivhuscentrum Västra Götaland att byggregler med systemgränsen köpt energi leder till att dåligt konstruerade hus kan kompensera sig med värmesystem som innebär stora uttag av naturresurser.

Även Svenska Bioenergiföreningen, Svebio, är starkt kritisk till systemgränsen i förslaget:

- Genom att räkna energiförbrukningen av ”inköpt energi” gynnar Boverkets regler värmepumpar. Regeln missgynnar samtidigt fjärrvärme och användning av biobränslen som pellets. Man borde i stället ha fokus på att bygga hus som har lägsta möjliga energianvändning, säger Gustav Melin, vd i Svebio, i ett pressmeddelande.

HSB och intresseföreningen Byggherrarna förordar att energikraven ska utgå ifrån den energi som faktiskt används i en byggnad, främst för att kraven då blir teknikneutrala. ”(Energikraven) ska begränsas till att formulera de tekniska egenskapskraven på byggnaden. Detta innebär att frågor om hur energin produceras, distribueras och eventuellt lagras inte ska hanteras i energikraven”, skriver Byggherrarna.

Både HSB och Passivhuscentrum tycker att energikraven ska kompletteras med ett värmeförlusttal, för att en byggnads värmeförluster via ventilation, väggar och avloppssystem, inte ska bli för stora. På så sätt skulle byggnaderna få ett klimatskal av god kvalitet samtidigt som täthet och ventilationsförluster regleras, argumenterar Passivhuscentrum.

En remissinstans som dock håller med om Boverkets val av systemgräns är SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Småhustillverkaren BWG Homes, där Myresjöhus och Smålandsvillan ingår, tror att Boverkets förslag skulle leda till stora kostnadsökningar som inte motiveras av de få kilowattimmar man får i mindre förbrukning.

Även Byggherrarna oroas över ökade kostnader. Byggherrarna bedömer att förslaget kommer att öka kostnaderna med ungefär tio procent.

BWG Homes lyfter också varmvattenförbrukningen som en parameter som påverkar de verkliga energisiffrorna, men som husproducenterna har svårt att ha något inflytande över. ”Ju lägre energikraven blir desto större del av energianvändningen går åt till att värma varmvatten vilket innebär att det inte finns utrymme för energianvändning till värme”, skriver företaget.

Dessutom anser BWG Homes att det i dag finns för lite forskning kring eventuella risker för fukt när energikraven hamnar på de nivåer som Boverket föreslår.

I samband med att remissinstanserna har lämnat sina synpunkter på Boverkets förslag till energikrav är det många som påtalar att det i dagsläget i princip saknas uppföljning av byggnaders energianvändning. NCC skriver i sitt inlägg att det saknas incitament att följa byggreglerna och efterlyser en skarpare kontroll: ”I dag sker i stort sett ingen tillsyn av att energikraven uppfylls och därför riskerar en skärpning att inte få tänkt genomslag.”

BWG Homes påpekar att många bostäder inte lever upp till de krav som finns i dag. ”Skall dessa låga nivåer bli gällande är vi övertygade om att vi får göra som i de andra nordiska länderna, införa teoretiska beräkningar och inte göra uppföljningar annat än i studiesyfte”, skriver företaget i sitt remissvar.

Passivhuscentrum noterar att det saknas ett system för påföljd om energikraven inte uppfylls och Byggherrarna konstaterar att det ur konkurrenssynpunkt är viktigt att energianvändningen följs upp så att inte oseriösa aktörer gynnas.

Regeringen kommer att fatta ett beslut om Boverkets förslag under hösten, sannolikt någon gång mellan oktober och december. Därefter ska Boverket formulera ett förslag till hur byggreglerna ska ändras, vilket också kommer att gå ut på remiss.

Här kan du läsa de olika remissinstansernas synpunkter.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt