Så byggs nya miljöstaden

2011-05-03 23:00  

Tysta, energisnåla hus som står emot framtidens klimat. Kretslopp som tar till vara matavfall och urin. Norra Djurgårdsstaden ska bli en miljöförebild för hela världen.

<p>Spadarna har knappts satt i jorden. Ändå strömmar besökare från jordens alla hörn till Stockholms prestigeprojekt, miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden. </p> <p>- Kinesisk tv, amerikanska senatorer och delegationer från mängder av europeiska städer har redan varit här, säger Tomas Gustafsson på Stockholms stad.</p> <p>Som miljö- och hållbarhetsstrateg leder han arbetet med alla mål och krav som måste uppfyllas i den nya stadsdelen strax norr om Stockholms innerstad. Den första etappen börjar byggas i sommar. För etapp två har kraven nyss spikats. Halverad energiförbrukning jämfört med dagens byggnorm och 30 procent lokalt producerad förnybar fastighetsel är viktiga delar av kravspecifikationen.</p> <p>- Handlingsprogrammen är utmanande. Det krävs för att ta ordentliga steg inom byggområdet. Samtidigt måste gränsvärdena vara möjliga att nå, säger han.</p> <p>Eftersom stadsdelen står helt klar först år 2030 kommer kraven att skruvas åt efter hand. </p> <p>Är det något speciellt mål som sticker ut?</p> <p>- Det viktigaste är att stadsdelen ska vara helt fossilbränslefri till år 2030, och att den ska vara klimatpositiv.</p> <p>Klimatpositiv betyder att det inte blir några nettoutsläpp av växthusgaser. Här kan det biokraftverk som Fortum planerar spela en viktig roll. Kraftvärmeverket ska stå klart år 2020. Men solceller och solfångare på taken kan också bidra, liksom lokala vindkraftverk.</p> <p>- Vi vill inte låsa utvecklingen till någon speciell teknik. Det centrala är att våra krav uppfylls, säger Tomas Gustafsson.</p> <p>Det ska också vara möjligt att klara sig med en vattenförbrukning på 100 liter per person och dygn. Det är 33 procent mindre än vad invånarna i stadsdelen Hammarby Sjöstad förbrukar. Snålspolande toaletter och duschar samt disk- och tvättmaskiner med låg vattenförbrukning ska hjälpa de boende på traven.</p> <p>- Det är inte så att vi har ont om vatten i Stockholm. Men att rena och transportera vatten kräver energi, som i sin tur kostar klimat.</p> <p>Handlar det "enbart" om miljövinster eller går energibesparingarna att räkna hem?</p> <p>- Energibesparingarna är ekonomiskt lönsamma under byggnadens hela livstid.</p> <p>Är energifrågan viktigast?</p> <p>- Ja, men vi jobbar lika mycket med kretsloppstänkandet. Bland annat ska allt matavfall från bostäder, restauranger och butiker användas för att framställa biogas.</p> <p>Rötresterna som blir över förs sedan tillbaka till jordbruksmarken i form av gödsel. Men kretsloppstänkandet omfattar även vatten- och avfallssystemen. </p> <p>- Ett projekt vi tittar på just nu är möjligheten att sälja renad och desinficerad urin som gödsel, säger Tomas Gustafsson. </p> <p>Frågan om krav på individens sätt att leva har varit omskriven i media. Hur ser du på det?</p> <p>- Vårt motto är att "det ska vara lätt att göra rätt", men vi talar inte om för folk hur de måste leva. </p>

Fem forskningsprojekt ska göra stadsdelen klimatsmart

  • Informationsteknik för hållbarhet. Ska utveckla tjänster inom hållbara transporter, e-hälsa, virtuella mötesplatser samt lösningar som gör det enkel att mäta, avläsa och styra den egna förbrukningen av allt från värme till avfall.
     
  • Smart grid. Det intelligenta el- och distributionsnätet är en viktig del av den nya miljöstaden. Projektet omfattar i dag inte värme.
     
  • Innovation för hållbar stadsutveckling. Ett Vinnova-projekt som innehåller en innovationsprocess som ska göra det möjligt att uppnå klimat-, miljö- och hållbarhetsmålen.
     
  • Modeller att följa upp hur byggherrarna uppnår målen. Forskare vid KTH och staden tar fram system för att kontrollera att de som bygger uppfyller de tuffa krav som Stockholm stad ställer.
     
  • Clinton Climat Initiative. Norra Djurgårdsstaden är ett av 18 projekt i världen som ingår i ett globalt klimatprogram som initierats av Clinton Climate Initiative (CCI).

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt