Miljöbygget som lyfter hela branschen

2013-02-01 05:45  

En energieffektiv byggnad är bara ett av målen. Jättebygget Nya Karolinska Solna drivs med höga miljökrav på flera plan. – Efter det här projektet har vi lyft hela byggbranschen enormt, säger miljöchef Maria Nordberg på Skanska.

Det gigantiska bygget, som är Skanskas största någonsin, har redan pågått under flera år men har ännu inte nått sin fulla volym. I dagsläget jobbar cirka 1 000 personer med projektet, men i slutet av året väntas man nå toppen med ungefär 2 000 personer.

Bodetableringen är Sveriges största och kan närmast beskrivas som en stad i staden, med korvkiosk, smörgåsförsäljning och thaibod.

Stockholms läns landsting har högt ställda miljöambitioner med bygget och sjukhuset ska certifieras enligt två olika miljöklassningssystem, amerikanska Leed och svenska Miljöbyggnad. Siktet är inställt på den högsta nivån i Miljöbyggnad och det näst högsta i det amerikanska systemet.

Inne på byggarbetsplatsen märks miljöarbetet främst i de många uppsamlingskärlen för avfall. Varje morgon hämtar arbetslagen ut de kärl som behövs under dagen, och lämnar ner dem till uppsamlingsplatsen på kvällen. Den här gråkalla januaridagen är ungefär 260 kärl i användning i två av sjukhusets huskroppar.

I ett hörn av arbetsplatsen vittnar tre stora vita också om miljöambitionerna. Här har Skanska anlagt en betongfabrik för att förse bygget med material. På så sätt har man hittills lyckats dra in på 20 000 transporter.

– Den har vi för att slippa transporter och spara tid och pengar, säger Maria Nordberg, miljöchef på Skanska Healthcare, som bygger sjukhuset.

Det färdiga sjuk­huset ska bli en energi­effektiv byggnad som ungefär halverar energi­behovet jämfört med det nuvarande sjukhuset. Målet är att få ner siffran till 110 kilowattimmar per kvadrat­meter och år för fastighetsenergin.

– Den siffran är inte jättebra om man tittar hemma på hur mycket man förbrukar. Men ett sjukhus har drift dygnet runt, alla sju dagar i veckan, och det är mycket folk och större luftmängder, säger Anders Wiklund, projekteringsledare för vvs och ­logistik på Skanska Healthcare.

För att hålla ner energiförbrukningen används energisnåla installationer, till exempel snålspolande vattenkranar och lampor som styrs via närvaro- och dagsljussensorer.

Energin som används i sjukhuset ska också återanvändas i stor utsträckning. I ventilationssystemet ska man använda värmen i frånluften för att värma tilluften och räknar med en återvinningsgrad på nära 80 procent. Även värme från medicinsk-teknisk utrustning, till exempel röntgen­apparater, ska tas tillvara och åter­användas.

Hissarna kommer också att bidra till energiförsörjningen på huvudnätet eftersom de återför energi när de går med lätt last uppåt eller tung last nedåt.

Förutom reservkraft i form av diesel­aggregat ska all energi som sjukhuset använder vara förnybar. En del kommer att tas från sjukhusets eget bergvärmelager. Det består av värmepumpar och ett 150-tal borrhål som går 220 meter ner i marken. Lagret fungerar som vanlig bergvärme för villor, förutom att det även kommer att återladdas med energi och användas för kylning under sommaren.

Miljöarbetet på Nya Karolinska Solna kommer att lyfta hela byggbranschen, anser Maria Nordberg. Genom kravet att allt material som används ska vara accepterat eller rekommenderat i Byggvarubedömningen, ett system för miljöklassning av byggprodukter, har antalet bedömda varor ökat avsevärt och omfattar i dag nära 10 500 produkter.

– I och med att det är ett så stort projekt med mycket och komplexa varor kommer vår databas att öka, och det gynnar branschen i stort, säger Jonny Hellman, vd på Byggvarubedömningen.

Miljöambitionerna har också lett till att Skanska ställer höga krav på sina leverantörer och underentreprenörer. Helst ska företagen ha en miljöplan anpassad för sjukhusprojektet, och eftersom det vanliga ramavtalet inte räcker har Skanska tagit fram en särskild bilaga där miljö­kraven för leverantörer listas.

– Vi kan inte köpa på samma sätt som vi brukar köpa, säger Maria Nordberg.

Men det är inte förrän år 2022 som det kommer att stå helt klart om Skanska går i land med alla miljökraven. Energi- och vattenförbrukningen under byggnadens första fem år måste redovisas i Leed-systemet.

Än så länge verkar Skanskamedarbetarna rätt säkra på att de kommer att nå ända fram. Men det finns ett spänningsmoment:

– Vi är inte 100 procent säkra på energimodellen som vi har räknat fram de här 110 kilowattimmarna i. Det är en ganska komplex modell, den kan slå lite uppåt eller neråt, säger Anders Wiklund.

Skanska fick miljardordern

Nya Karolinska Solna omfattar tio nya huskroppar, bland annat patient­hotell, forskningslaboratorium och teknikbyggnad.

Upphandlingen har gjorts som ett OPS-projekt (offentlig privat samverkan), vilket innebär att landstinget får en fast prislapp och att förvaltning av byggnaden under 30 år ingår i affären.

Skanska i konsortium med den brittiska investeringsfonden Innisfree fick i uppdrag att bygga och förvalta Nya Karolinska Solna. Kontraktsvärdet är 14,5 miljarder kronor.

Bygget startade 2010 och ska vara färdigt 2017. De första ­patienterna väntas kunna anlända till sjukhuset under 2016.

Sjukhuset har utformats av arkitektfirmorna White och Tengbom. Uppdraget att ta fram stomkonstruktionen gick till Skanska Stomsystem och Contiga. Sweco och ÅF står för installationsprojekteringen. Rör­entreprenaden utförs av NVS och elentreprenaden av Skanska Elektro.

Nya Karolinska Solna i siffror

320 000 kvadrat­meter blir ytan på det nya sjukhuset.

650 vårdplatser skapas, av vilka 550 blir slutenvårds- och 100 dagvårdsplatser.

7 174 500 meter armeringsjärn kommer att användas.

444 000 kubikmeter jord och berg kommer schaktas bort.

284 byggbodar i fyra våningar sätts upp för att hysa byggarbetare.

1 300 meter är längden på kulvertsystemet under sjukhuset.

8,5 olympiska sim­bassänger, fyllda till brädden, är den mängd konstruktionsbetong som används.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer