Konstruktören om Slussenbron: ”Större än en fotbollsplan”

2020-03-11 11:45  

Den nya stålbron som ska förbinda Gamla stan och Södermalm har en ovanlig konstruktion. Den är kilformad med snedställda sidor och saknar stabiliserande betongöverbyggnad.

Det här är en tillfälligt upplåst premiumartikel.

Rambolls brokonstruktörer har projekterat Slussenbron på uppdrag av Skanska. Arbetet har pågått i sex år.

– Bron har en helt unik form. Den är ovanligt bred med sina 45 meter och har olika profillinjer så den är inte symmetrisk någonstans, säger Tomas Bergström, en av brokonstruktörerna.

Läs mer: Här är allt du vill veta om nya Slussenbron

En av brons mest utmärkande drag är att den är kilformad. I änden mot Stadsgården mäter den sju meter på höjden, men i andra änden är den bara en meter på höjden.

Formen är framtagen utifrån den stora höjdskillnaden mellan Gamla stan och Stadsgården samt för att bron ska kunna ansluta till både kajplan och gatuplan på Södermalmssidan.

”Det är mycket luft i den”

Broar har vanligtvis betongdäck på farbanan som stabiliserar konstruktionen. Men Slussenbron kommer inte att få en sådan beläggning. Det beror på att det skulle bli väldigt trångt under bron på Gamla stan-sidan. I stället blir det granit på cykelbanan och asfalt på bilarnas körfält.

Avsaknaden av betongdäck betyder att stålet måste ha en stabiliserande funktion. Ståldäcket har därför utformats så att det blir ortotropt, det vill säga stabilt i olika riktningar, så att det ska kunna ta lasten från trafiken.

– Den har livplåtar, stående plåtar som går längs hela brons längd, och tvärplåtar som går tvärs emot livplåtarna, berättar Tomas Bergström.

Inuti är bron till stor del ihålig.

– Det är mycket luft i den. Men det mesta är slutna utrymmen som man inte kommer åt. Men 2 000 kvadratmeter kan man gå in i och inspektera. Det är ju inte direkt för allmänheten, men man kan komma in och se hur stålet mår, säger Tomas Bergström.

Varje bit väger i snitt 47 ton

Ett annat ovanligt drag hos bron är att den har 96 lampor som har integrerats i den bärande konstruktionen. De finns där för att utrymmet under bron inte ska bli för mörkt.

– Bron är större än en fotbollsplan så risken var att det annars skulle bli ett mörkt utrymme under bron. Därför har arkitekterna valt att snedda in sidorna och sätta in ljus mitt under bron, säger Tomas Bergström.

Bron består av åtta segment i längdled. Varje segment består av åtta till tolv bitar. Varje sådan bit väger i snitt 47 ton.

Konstruktionen har tagits fram med hänsyn till att många olika verkstäder skulle kunna vara aktuella för att tillverka bitarna. De skulle sedan kunna fraktas till en annan verkstad för att sättas ihop.

Men nu blev det ett och samma företag, China Railway Shanhaiguan Bridge Group, som tillverkade bitarna och satte ihop dem. Bron har sedan fraktats i ett stycke på fartyget Zhen Hua 33.

”En bro som kommer att betyda mycket”

Valet att låta bron tillverkas i Kina och sedan transporteras till Stockholm har fått en del kritik på grund av utsläppen av växthusgaser. Tomas Bergström tycker att kritiken är oproportionerlig.

– Sveriges godshantering är 171 miljoner ton. Bron är på 3 400 ton, det är extremt lite av godshanteringen. Kritiken är väldigt upphaussad, säger han.

Enligt Ramboll var det bästa valet utifrån montaget på plats att transportera bron i ett stycke. Då kan en stor del av målningen göras i verkstad och lite svetsarbeten behövs på plats.

Under onsdagen är fartyget med Slussenbron på väg genom Stockholms skärgård. Tomas Bergström planerar att åka ner och titta på bron senare, när den är monterad.

– Det känns fantastiskt att få vara med om ett sådant här projekt. Det är en bro som kommer att betyda mycket under lång tid. De flesta som växer upp nu i Sverige kommer att gå över den här bron under sin livstid. Många broar vi gör är mer anonyma, man kör över dem och tänker inte så mycket på dem, säger Tomas Bergström.

Ny Tekniks liverapport om resan genom Stockholms skärgård till Slussen.

Linda Nohrstedt

Mer om: Bro

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer