Frysning vid bygget ledde till sättningar

2013-05-06 10:00  

Frysning är en gammal metod för att stabilisera berg. Redan på 1880-talet användes den  i ett tunnelbygge i Stockholm. Men vid bygget av Södra länken orsakade den stora sättningar.

Utomlands är frysmetoden vanligare än i Sverige, framför allt i Tyskland, Storbritannien, USA och Frankrike.

I Sverige orsakade metoden problem vid bygget av Södra länken i början av 2000-talet. Frysning användes vid två skilda tunnelavsnitt och själva stabiliseringen fungerade bra. Men när området tinade uppstod stora markdeformationer.

– Man fick enorma marksättningar, på upp till 70 centimeter, under tiden marken tinade. En spillvattenledning satte sig 40 centimeter och gav upphov till viss panik på kommunen, eftersom ledningen började krackelera i fogarna, berättar geotekniker Teddy Johansson på konsultföretaget Bjerking.

Han skrev en avhandling om frysmetoden efter erfarenheterna från Södra länken, för att ta fram ett bättre underlag för att förutsäga mark­deformationer i lerjordar.

Enligt Teddy Johansson berodde problemen vid Södra länken på att man inte var beredd på att så stora mängder vatten skulle frigöras från leran när den tinade. Men i Hallandsåsen tror han att risken för sättningar är mycket liten.

–  Materialet där är gynnsamt. Kornen i jordmaterialet varierar i storlek, vilket innebär att man inte får en lika ofördelaktig vattenavgång när marken tinar.

Generellt sett betraktar Teddy Johansson frysning som en säker metod.

– Det är extremt få projekt i hela världen som har misslyckats. Den är lätt att beräkna, du vet vilken hållfasthet du får om du tar prover, och den är lätt att verifiera i fält. Linda Nohrstedt

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt