Felet som får taken att rasa

2012-03-27 23:00  
Rosvalla tennishall i Nyköping rasade i februari 2010. Byggnaden hade flera dimensioneringsfel samt utförandefel i takplåtens infästning. 1 648 kaniner fanns i byggnaden. Foto: Scanpix

Hundratals tak har rasat och felaktig dimensionering är den vanligaste orsaken. Experter pekar på systemfel i byggbranschen. Och tak har fortsatt att rasa.

Cirka 230 större byggnader drabbades av takras förra och förrförra vintern.

SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, har studerat 37 av rasen närmare och kommit fram till att dimensioneringsfel var den vanligaste orsaken.

Dimensionering har till exempel inte gjorts över huvud taget, man har inte tagit hänsyn till snöfickor, takplåt har räknats i fel säkerhetsklass och risken för fortskridande ras har inte beaktats.

Carl-Johan Johansson på SP tror att konstruktörer i många fall inte har fått tillfälle att utföra beräkningar på bärigheten, eller att de inte har fått tid att göra ett bra jobb. Dessutom pekar han på systemfelet att det ofta saknas en konstruktör som ansvarar för totalstabiliteten i byggnaden.

– Nu levererar man komponenter i mycket större utsträckning än tidigare. Risken finns att en konstruktör gör takbalkar och en annan väggkonstruktionen, men ingen har hand om helheten när man sätter ihop det, säger han.

Sven Thelandersson, professor emeritus vid Lunds universitet, har studerat äldre takras i Skandinavien och Tyskland och kommit fram till att ungefär hälften orsakades av projekteringsfel. Han menar att den fragmenterade byggprocessen behöver förändras.

– Det finns problem i kommunikationen när många parter ska hjälpas åt, man tappar vissa saker och erfarenhetsåterföringen fungerar dåligt, säger han.

SP konstaterar i sin takrasrapport att kontroll och tillsyn enligt plan- och bygglagen inte har fungerat. Dimen­sioneringskontroll har inte utförts, trots att det är ett krav i konstruktionsreglerna.

Kontrollen innebär att en överslagsberäkning ska göras så att grova fel i ritningar och beräkningar tas bort. Man får inte blint acceptera de beräkningar som datorprogrammet ger.

Enligt Boverkets konstruktionsregler, EKS, ska kontrollen helst utföras av en person som inte tidigare har deltagit i projektet.

Men eftersom det ofta krävs ett extra arbete för att ta fram underlaget finns en risk att man slarvar med kontrollen. Nikolaj Tolstoy, utvecklingsledare på Boverket, tycker att det är väldigt olyckligt att dimensioneringskontrollen inte har utförts på många byggnader.

– Hade man utfört den hade man stagat takstolar och åsar bättre. Man hade upptäckt grova fel, säger han.

På Svenska Teknik & Designföretagen har man emellertid inte vidtagit några åtgärder med anledning av de senaste vintrarnas takras. Vd Lena Wästfelt säger att branschorganisationen inte har känt sig berörd av frågan, eftersom många av de rasade hallarna har bestått av enkla prefabkonstruktioner.

– Där finns ingen konstruktör inblandad. Halleverantörerna har olika beräkningsprogram och dimensionerar i förhållande till hur stor lokalen ska vara, säger hon.

Det förekommer dock flera fall där mer komplicerade byggnader, till exempel skolor och butiker, har drabbats av ras.

Även den här vintern har tak rasat. 15 meter entrétak på Coop Forum i Umeå föll ner i slutet av februari, och någon vecka senare klämdes en ko fast i en ladugård i Kassjö utanför Umeå efter ett ras.

SP och Boverket: Så många tak rasade

Cirka 230 större byggnader drabbades av ras under vintrarna 2009/2010 och 2010/2011, men uppemot 4 000 skadeanmälningar gjordes till försäkringsbolag.

Det är framför allt stål- och träkonstruktioner som har rasat. 60 procent av de rasade byggnaderna är uppförda från 1980 och framåt. 30 procent är lantbruksbyggnader.

37 av de rasade byggnaderna har SP studerat närmare i en utredning som redovisades i somras. I 16 fall konstaterades dimensioneringsfel, i 11 fall konstaterades utförandefel.

Det föll mycket snö under vintrarna, men inget tyder på att snön är den primära orsaken till rasen. Boverket, som har gjort en rapport om rasen till regeringen, anser liksom SP att det inte finns grund för att ändra snölastnormen vad gäller snölast på mark. Däremot kan det finnas behov av att förändra formfaktorerna för beräkning av dimensionerande snölast.

Boverket har föreslagit att en expertgrupp för skador och brister ska inrättas, med specialister från flera håll. Regeringen har dock ännu inte nappat på förslaget.

Boverket har också föreslagit att anmälningsplikt ska införas för lantbruksbyggnader, som inte kräver bygglov. Regeringen valde att inte införa detta i den nya plan- och bygglagen.

7 saker att kolla på före bygget

Lämpliga kontroller i dimensioneringsskedet är till exempel kontroll av:

* Takstolars bärförmåga med hänsyn till böjning och skjuvning och normalkraft.

* Vippningsstagning hos takstolar och åsar.

* Livbuckling vid upplag hos takstolar i stål.

* Bärförmågan hos takplåt med hänsyn till böjning och deformationer.

* Infästning till åsar eller takstolar.

* Bärförmågan hos vertikala bärverk (pelare) och vindstabilisering i väggar.

* Byggnadens totalstabilitet.

Linda Nohrstedt

Mer om: Bygg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer