Dubbla jobbet när gruvstaden flyttar

2013-05-14 11:58  

GRAFIK. En ny stadskärna ska byggas vid sidan av den gamla. Samtidigt byggs staden ut under jord när gruvbrytningen går allt djupare. Och det är nu påtagliga förändringar ska ta fart.

”Det är bråttom.”

Många i Kiruna som arbetar med stadsflytten säger samma sak. Planering ska bli verklighet, och Kirunaborna kommer att börja se stora konkreta förändringar när hus rivs och en ny del av staden växer fram.

– Vi vänder sida i boken nu, säger Christer Vinsa, projektchef på Kiruna kommun för stadsomvandlingen.

I mars tog kommunen beslutet att gå vidare med det vinnande förslaget till ny stadskärna, ”Kiruna 4-ever”. Redan 2016 ska det nya stadshuset vara klart att flytta in i, och ha sällskap av hotell och affärsetableringar och något hundratal bostäder.

I sommar rivs järnvägsstationen, och en ny station ska så småningom byggas i något av fem föreslagna lägen. En dryg halvmil av E10:an dras nordost om staden till 2015, i stället för dagens sträckning genom Kiruna. Inom de närmaste åren måste en ny energianläggning byggas, då dagens fjärrvärmeverk hamnar inom deformationszonen.

Visionerna är stora. Staden ska bli ett ”ekologisk anpassat framtidssamhälle” (kommunens formulering) och en ”mönsterstad” (White arkitekter).

– Vi ska ligga i framkant när det gäller sådant som boende och kollektivtrafik. Gör vi inte det nu behöver vi bygga om senare, säger Christer Vinsa, för att koka ned de stora orden.

På Tekniska Verken i Kiruna väntar man på uppdrag om att dra ny infrastruktur för vatten, avlopp, fjärrvärme och fiberoptik till stadens nya centrum. Sedan tidigare har man börjat avveckla nät och ledningar i deformationsområdet.

Mycket handlar om att hitta energieffektiviseringar, och att skapa en bättre energibalans i staden.

I ett pilotförsök i kommande villaområdet Kapellet i Tuolluvaara har va-ledningar lagts tillsammans med fjärrvärmeledningar på 1,25 meters djup under en nybyggd väg. Värmen som läcker från fjärrvärmen ska hålla va-ledningarna frostfria, och behöver inte läggas i bergsschakt tre meter ned i jorden för att komma under det vanliga tjäldjupet i Kiruna.

I projektet går fjärrvärmen i ett lågvärmesystem i plastslangar i stället för i stålrör. Faller försöket väl ut kan metoden användas när fler nya områden byggs.

– På det sättet spar vi enormt mycket resurser, säger Mats Nilsson, projektchef på Tekniska Verken.

I bostadsområdet ska ett energisnålt passivhus byggas, en stor utmaning i ett arktiskt klimat. Projektet drivs av kommunen, Tekniska Verken, NCC och Luleå tekniska universitet.

LKAB:s pelletsverk levererar redan i dag spillvärme till fjärrvärmesystemet i Kiruna. Diskussion pågår för att hitta ett sätt att lagra värme sommartid för att använda under kalla årstider.

– Kan vi lagra energi i bergrum, i akviferlager, kan vi bygga bort att trycka in fossila bränslen i energiproduktionen vintertid, säger Mats Nilsson.

Akviferlager är ett grundvattenmagasin som används för att säsongslagra kyla och värme. En stor sådan anläggning finns vid Arlanda flygplats.

Man tittar också på nya sätt att använda fjärrvärme, till exempel för att driva vitvaror.

Lika viktigt som de tekniska utmaningarna blir att skapa en stad där många trivs, menar Mats Nilsson. ”Kiruna är mansdominerat. Vi är väldigt beroende av att kvinnor och ungdomar stannar kvar.”

Göran Cars är professor i samhällsplanering på Kungliga Tekniska högskolan, och arbetar med stadsomvandlingen på uppdrag av kommunen.

– Det finns stora praktiska utmaningar. Men den stora utmaningen är att det finns ett mått av sorg och nostalgi hos Kirunaborna, och att det nya som byggs upp måste vara attraktivt. Det måste byggas med kvalitet och eftertanke om vad som skapar stadskvalitet, och det gäller att hitta företag som vill investera, säger Göran Cars.

Finns ett sådant intresse?

– Ja. Jag har möten med stora byggföretag varje vecka. De vill ju vara med i det största stadsomvandlingsprojektet någonsin.

Gruvan före staden

Gruvbrytning av järnmalm i Kiruna startade i slutet av 1800-talet och staden grundlades 1900. LKAB:s disponent Hjalmar Lundbohm hade en nyckelroll när Kiruna planlades.

Kiruna kommun har 22 972 invånare, ligger norr om polcirkeln i Lappland i Norrbottens län.

Kända arkitekter har satt sin prägel på staden: Arthur von Schmalensee (stadshuset), Gustaf Wickman (Kiruna kyrka), Ralph Erskine (kv Ortdrivaren).

Hållbarhetsprojekt får statligt stöd

På Luleå tekniska universitet pågår forskningsprojektet Attract.

Tillsammans med Kiruna och Gällivare kommuner, LKAB och en rad företag ska man ta fram energisnåla lösningar och produkter som går att få ut på marknaden.

Lågenergihus, utemiljöer, energisystem och va-system är ett par av områdena inom projektet.

Attract ska pågå i två år, och finansieras med 23 miljoner kronor bland annat från innovationsmyndigheten Vinnova.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt