Det orsakade broraset på E18

2015-02-11 12:05  

Norge glömmer aldrig det katastrofala jordskredet av kvicklera i Rissa 1978. Det är samma kvicklera som fick bron på E18 att kollapsa för två veckor sedan. Nu undersöks alla broar som står på kvicklera.

Kvicklera är en speciell form av lera som på ett ögonblick kan tappa sin hållfasthet och bli som rinnande vatten. I vanliga fall är kvickleran stabil men om den blir utsatt för skakningar, till exempel vid sprängningar för byggen, eller vid schaktning när schaktmassorna ökat belastningen på leran, kan den snabbt ändra karaktär.

Kvickleran bildades när inlandsisen drog sig tillbaka och slamförande smältvatten rann ut i älvar och havsvikar. Det finns stora områden med kvicklera i Norge väster om Oslofjorden samt i området runt Trondheimsfjorden. I Sverige finns det mycket kvicklera på Västkusten och utefter Göta älv.

Den 29 april 1978 inträffade det största skredet av kvicklera som Norge upplevt under hela 1900-talet. Det unika med det skredet är att det filmades från början till slut - med avbrott för när amatörfilmaren tvingades fly för sitt liv till säkrare mark.

En lantbrukare i byn Rissa på det bördiga låglandet mellan sjön Bottnen och Trondheimsfjorden skulle bygga ut sin lada. Schaktmassorna från bygget använde han som fyllnadsmassa utefter strandkanten till Bottnen.

Han såg plötsligt hur fyllnadsmassan gled ned i sjön och tog med sig en bit av strandkanten. Efterhand såg han hur skredet utvecklade sig bakåt. Han slog larm till sin granne som kom över med en filmkamera och började filma.

- Det är första gången i historien som ett kvicklereskred blivit filmat, konstaterar experterna på Norges Geotekniske Institutt i den film som man lagt upp på Youtube.

I filmen ser man hur varje nytt skred sätter igång ett nytt. Och plötsligt ger sig ett jätteflak iväg och filmfotografen måste springa för livet. Men han sätter snabbt igång och filmar igen och man ser stora flak med hela hus på glida iväg i 30 kilometers fart.

När allt var över kunde man konstatera över 20 hus dragits med i skredet, att uppemot 6 miljoner kubikmeter lera på ett 33 hektar stort område försvunnit ut i sjön och bildat en 1,5 kilometer lång raskant.

Därför tog de norska myndigheterna broraset på E18 för tio dagar sedan på fullaste allvar och listade 523 broar som går över områden med kvicklera. De ska nu undersökas och riskerna utvärderas för att resultera i en lista över vilka broar som man måste hålla ögonen på.

Vid den olyckdrabbade Skjeggestadbron på E18 utlöstes skredet som knäckte bropelaren med största sannolikhet av det schaktningsarbete som hade pågått i närheten av bron. För norska geologer och geotekniker är det 100 meter breda skredet under bron ett välkänt tecken på att kvicklera blivit flytande.



Följ Ny Teknik på Facebook!

 

Största skredet av kvicklera i Norge:

 

<iframe width="420" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/KluJQEppoFw" frameborder="0" allowfullscreen></iframe>

 

Lång version:

 

<iframe width="420" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/26hooxzCGkY" frameborder="0" allowfullscreen></iframe>

Upptäck faran i tid

Statens geologiska undersökning SGU ger på sin hemsida tips om tre signaler på ett begynnande skred:

  1. Plötsliga sprickor och sättningar i marken.
  2. Träd och stolpar som börjar luta.
  3. Brott på ledningar och kablar i marken.

Det senaste stora lerskredet i Sverige inträffade i Småröd den 20 december 2006. Småröd ligger fem kilometer söder om Munkedal i Bohuslän. Skredet fick förödande konsekvenser för väg- och järnvägstrafiken i Bohuslän under flera månader.

  • 1977 inträffade ett 27 hektar stort skred i Tuve på Hisingen. 9 personer omkom.
  • 1957 inträffade ett 15 hektar stort skred i Göta vid Göta älv. 3 personer omkom.
  • 1950 inträffade ett 22 hektar stort skred i Surte vid Göta älv. 1 person omkom.
  • 1918 inträffade ett blott 0,2 hektar stort skred i Getå vid Bråviken. Minst 41 personer omkom.

Källa: SGU

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt