Den stora flytten i malmfälten är redan igång

2005-06-07 07:20  
Utan gruva inget samhälle

LKABs expansionsplaner får stora återverkningar på gruvsamhällena i Norrbotten. Drygt 1 000 bostäder, elförsörjning, järnvägar, vägar och på sikt stadshuset och kyrkan i Kiruna berörs av gruvdriften. I Malmberget är flyttcirkusen redan igång och om några få år börjar den i Kiruna.

Malmkroppen lutar snett in mot Kiruna. Därmed går den så kallade hängväggen in under samhället, vilket skapar sättningar. Och nu kryper sprickzonerna allt närmare centrum av samhället.

Allra först måste en mycket strategisk transformatorstation för stora delar av samhället flyt-tas. Den flytten behöver vara klar redan 2008, enligt LKAB.

- Det är tufft att hinna med. Sedan kommer vi att behöva bygga upp fler stationer kring Kiruna. Problemet är att vi ännu inte vet var de ska placeras, säger Jonas Brandt, som arbetar med nätplanering på Vattenfall i Luleå.

Kostnaden för de nya transformatorstationerna inklusive ledningar bedöms bli 200-300 miljoner kronor. Järnvägen i Kiruna står därefter på tur med samma problem: var den nya sträckningen ska gå. Och även här är tidsplanen pressad. Den nya järnvägen måste vara klar att tas i drift år 2012.

- Det tar minst fem år att projektera , få alla tillstånd, lösa in mark och sedan bygga, säger utredningsledare Malin Fahller på Banverket.

Det finns i dag tolv alternativ till ny dragning av järnvägen, som kan bli allt mellan 1,5 och fyra mil lång. Flertalet innefattar långa tunnlar. Järnvägsflytten kommer att kosta två-tre miljarder kronor.

- Det finns risk för överklaganden som kan försena järnvägsflytten. Därför undersöker vi nu om det går att förstärka den del av järnvägen som ligger inom sprickzonen. Då kan vi kanske klara oss ytterligare något år, säger Karl Wikström, chef för gruvrättsliga frågor och ansvarig för flyttfrågorna på LKAB.

Men på grund av sprickbildningen blir det flytt av järnvägen oavsett hur det går med expansionen av gruvverksamheten. Även väg E10 förbi Kiruna, som relativt nyligen byggdes om för 50 miljoner kronor, måste flyttas till en kostnad av 150-300 miljoner kronor.

Den största utmaningen är dock var och hur flytten av alla bostäder och större offentliga byggnader ska ske.

I Kiruna måste cirka 960 fastigheter de närmaste åren överges till följd av malmbrytningen. På lång sikt hotas även centrala delar av samhället. Stadshuset kommer i farozonen omkring år 2023 och Kiruna kyrka omkring 2033. Och den stora frågan är var nya Kiruna ska byggas upp.

- Vi anser att det bör ske nordväst om det gamla gruvberget Luossavaara, säger Karl Wikström på LKAB.

 I Kiruna kommun pågår ett febrilt arbete med en ny översiktsplan, som beräknas vara klar i slutet av 2006. Det gäller att samordna hänsyn till bland annat gruvverksamheten, rennäringen och fritidslivet.

- Vi studerar två huvudalternativ, nordväst och öster om staden. Det gäller att välja ett som inte innebär nya flyttningar om ett antal år på grund av gruvbrytningen. Jag tycker personligen att det nordvästliga läget är intressant, säger Kenneth Ståhlnacke, kommunalråd i Kiruna.

SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, komplicerar frågan ytterligare genom att utse i stort sett hela samhället i Kiruna kommun som riksintresse för framtida gruvverksamhet. Om det ska vara styrande kan Kiruna behöva flyttas ett par mil från sitt nuvarande läge.

- Det är på mycket lång sikt, 50-75 år, men de som planerar samhället bör beakta det i sitt arbete, anser Hans Göran Jansson, verksjurist på SGU.

Även han bedömer det nordvästliga läget som intressant. Gruvans påverkan på Kiruna har blivit mycket uppmärksammad det senaste året. Mindre omskrivet är att gruvverksamheten i Malmberget redan nu leder till omfattande förändringar, där många tvingas flytta från sina bostäder.

- Det är utökad brytning på 1 000-metersnivån som gör att cirka 160 fastigheter måste lösas in eller flyttas. Vi hoppas kunna flytta en tredjedel av husen. Två tegelhus, varav en med källare, har redan flyttats på prov, säger Karl Wikström.

I Malmberget pågår förstudier till en ny huvudnivå på cirka 1 300 meters djup. Om den blir av måste ytterligare delar av samhället flyttas, cirka 100 fastigheter.

Regeringen har bildat en speciell malmfältsdelegation, som leds av näringsminister Thomas Östros, och en tjänstemannagrupp med representanter från många departement, myndigheter och statliga företag.

Den som får står för notan är staten, och då främst LKAB som orsakar förändringarna. För de boende i malmfälten kan det kanske kvitta hur fördelningen sedan sker mellan statliga LKAB, statliga Vattenfall, statliga Banverket och statliga Vägverket.

Lars Eriksson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt