Premium

Blir skogens rester framtidens fordonsbränsle?

Fakta Johan Kristensson Grafik Jonas Askergren
Fakta Johan Kristensson Grafik Jonas Askergren
Nestes anläggning för att göra förnybar diesel med NEXBTL-tekniken vid det finska raffinaderiet i Porvoo. Foto: Neste
Nestes anläggning för att göra förnybar diesel med NEXBTL-tekniken vid det finska raffinaderiet i Porvoo. Foto: Neste
I år fyller Nestes teknik för att göra HVO kallad NEXBTL 25 år. HVO är kemiskt mycket lik fossil diesel, men är transparent. Foto: Neste
I år fyller Nestes teknik för att göra HVO kallad NEXBTL 25 år. HVO är kemiskt mycket lik fossil diesel, men är transparent. Foto: Neste
Regnskog röjd för att göra plats för oljepalmsplantage på ön Sumatra i Indonesien. Bilden är tagen 2007. Foto: Ardiles Rante/Greenpeace/TT
Regnskog röjd för att göra plats för oljepalmsplantage på ön Sumatra i Indonesien. Bilden är tagen 2007. Foto: Ardiles Rante/Greenpeace/TT
Finska Neste startade som ett renodlat petroleumbolag. Nu är det delvis statligt ägda företaget en jätte inom biodrivmedel, på jakt efter nya råvaror. Då är skogsrester ett av alternativen. Foto: Neste
Finska Neste startade som ett renodlat petroleumbolag. Nu är det delvis statligt ägda företaget en jätte inom biodrivmedel, på jakt efter nya råvaror. Då är skogsrester ett av alternativen. Foto: Neste
I framtiden hoppas Neste kunna göra biodrivmedel av rester från skogen. Foto: Neste
I framtiden hoppas Neste kunna göra biodrivmedel av rester från skogen. Foto: Neste
Biodrivmedel kan göras med en rad olika råvaror. Det som kallas för andra generations kräver dock att drivmedlet inte konkurrerar med matproduktion. Foto: Neste
Biodrivmedel kan göras med en rad olika råvaror. Det som kallas för andra generations kräver dock att drivmedlet inte konkurrerar med matproduktion. Foto: Neste
Lars Peter Lindfors, innovationsdirektör på finska Neste. Foto: Neste
Lars Peter Lindfors, innovationsdirektör på finska Neste. Foto: Neste
Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds Tekniska Högskola. Foto: Lunds universitet
Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds Tekniska Högskola. Foto: Lunds universitet

I jakten på nya råvaror satsar drivmedelsjätten Neste på skogen. Men att utvinna kolväten ur lignocellulosa är en utmaning. De tre hetaste metoderna har sina respektive för- och nackdelar.

Publicerad

eller
Prova Ny Teknik Premium
Redan tidningsprenumerant? Aktivera ditt konto här
I medlemskapet på Sveriges Ingenjörer ingår Ny Teknik Premium. Aktivera ditt konto här

Logga in och få tillgång till ännu mer Ny Teknik
  • Tillgång till låsta artiklar på nyteknik.se
  • Exklusivt nyhetsbrev med de viktigaste nyheterna till din e-post varannan vecka
  • Obegränsad läsning i appen Ny Teknik
  • Möjlighet att läsa papperstidningen Ny Teknik digitalt i din dator, surfplatta eller mobil