Så fixade de bättre flöde för massan

2013-03-27 09:50  

Hallsta Pappersbruk i Hallstavik hade tidigare problem med att ställa maskinerna för olika papperstyper. Tre medarbetare löste problemet. Tack vare deras förslag kan massaflödet regleras automatiskt.

Mats Hammarqvist, Bosse Johansson och Mikko Uusitalo fann en metod att snabbt ställa om ytvikten när man byter kvalitet i pappersmaskinerna.

– Tills för ett år sedan gjorde vi tidningspapper på den här maskinen, PM 12. Numera gör vi veckotidnings- och bokpapper på mellan 52 och 80 gram per kvadratmeter, vilket kräver ständiga justeringar av maskinen, säger Mats Hammarqvist.

Hittills har man haft ett reglersystem som bara tillåtit stegvisa förändringar på fem gram i taget. När man då bytt från en kvalitet till en annan har det, som bäst, tagit en och en halv timme och krävt manuella omställningar ute på maskinen innan man kommit i gång med en ny produkt.

– Det nya är att vi automatiserat styrningen av den läpp som reglerar strålhastigheten på pappersmassan mellan viradukarna och lagt in den i datasystemet, förklarar Bosse Johansson. Nu regleras massaflödet automatiskt när vi slår in en ny ytvikt med en ny produktionskod och ett annat recept.

Alternativet, för att få en högre ytvikt, hade varit att bibehålla massaflödet och sakta ner maskinhastigheten, men då hade produktionen per timme sjunkit. Det hade också krävt justeringar i press- och torkpartierna för att få pappersbanan att hålla.

– Att öka mängden marmorkross i massan är ett annat sätt att öka ytvikten utan att tillföra mera fiber. Det är också en energikrävande och dyr process att mala fram träfiber, säger Bosse Johansson som menar att de största besparingarna man kan göra här ligger i att automatisera och hitta energieffektiviseringar.

Trions idé till besparing handlar dock mer om sparad tid och minskat produktionsbortfall än om energi. Nu klarar man en omställning på 10 gram på fyra och en halv minut och en omställning på 20 gram under nio minuter. Hallsta Pappersbruk räknar med att tjäna in 1,4 miljoner kronor per år. Samtidigt har kostnaden för att investera i trions automatisering begränsat sig till 450 000 kronor.

– De kärvare tiderna inom industrin har skapat ett stort kostnadsmedvetande hos personalen som tar sig uttryck i en kreativitet, säger Mats Hammarqvist.

Mats Hammarqvist, Bosse Johansson och Mikko Uusitalo fick 694 000 kronor att dela på för sitt förslag. Sedan belöningen blev känd har det strömmat in nya idéer till förslagskommittén med representanter från pappersbruket samt fackföreningarna Unionen, Ledarna och Pappers.

Olle Anderstam

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt