”Robotar kommer i alla hem”

2016-05-25 09:39  

Huvudet i molnet och kropp som ruttnar i stället för att rosta. Så blir framtidens robot mer lik människan.

I filmen Blade Runner från 1982 är 2016 året där filmens biologiska robot Roy Betty aktiveras. I verklighetens 2016 har vi fortfarande långt kvar till robotar av kött och blod som kan jämföra sig med oss människor när det gäller kroppslig eller mental förmåga.

Roberto Cingolani leder Italian Institute of Technology. Där bedriver han och hans kolleger forskning som åtminstone ska ta oss några steg närmare filmens robotar. Institutets mest berömda robot är Icub. Icub är liten robotpojke som kan uttrycka känslor, balansera på ett ben och som har en avancerad artificiell hud. Han är en imponerande skapelse och lite av en celebritet i robotsammanhang.

När Roberto Cingolani pratar på IEEE:s stora robotkonferens Icra i Stockholm inleder han med att jämföra Icub med en av sina biologiska söner. En jämförelse som snabbt visar att robotforskarna har mycket arbete kvar att göra hur man än jämför.

Sonen av kött och blod består till exempel till 99 procent av bara sex sorters atomer. Robotpojken behöver över 30 olika sorters grundämnen för att byggas, vilket är en utmaning, bland annat ur miljösynpunkt. Också när det gäller energiförbrukning och tankeförmåga hamnar roboten i lä. Robothjärnan förbrukar energin i sitt batteri på ett par timmar.

– En mänsklig hjärna klarar sig i dagar på energin i en chokladkaka, säger Roberto Cingolani.

Att en robothjärna i en människolik robot inom överskådlig tid skulle kunna jämföra sig med den mänskliga hjärnan är enligt Roberto Cingolani otänkbart, om inte annat på grund av energiförbrukningen som skulle krävas för att hålla i gång den. Forskarnas lösning är att koppla upp robotarna till en hjärna i molnet.

En robothjärna i molnet har flera fördelar, men också utmaningar när det gäller säkerhet och integritet. Till fördelarna hör att robotarna snabbt kan lära av varandra, till exempel att känna igen föremål de inte kommit i kontakt med tidigare. För att robothjärnan i molnet ska fungera krävs naturligtvis snabb och säker uppkoppling. Utan den dömer Roberto Cingolani robotarna till en intelligensnivå någonstans mellan en smart insekt och en korkad mus.

Med en bakgrund i fysik och materialkunskap koncentrerar han sig i stället på robotarnas kropp. Här låter sig forskarna inspireras av biologin. På Italian Institute of Technology forskas det på robotar som härmar växter, fyrfota djur och människor beroende på vad de ska användas till. Forskarna arbetar också med nya mer miljövänliga material för sina maskiner.

– Vi bygger en biologiskt nedbrytbar plastrobot som är billig men inte så sofistikerad. Sådana kommer att finnas i varje hem, säger Roberto Cingolani när han är på Icra.

I materialforskningen ingår också att ta fram nya batterier som både kan ge energi och fungera som robotens hud. På institutet arbetar Roberto Cingolanis kolleger också med en konstgjord näthinna som kan hamna i framtida robotögon, även om de först och främst är tänkta för medicinska ändamål. Slår de försöken väl ut så finns det finns en chans att Roberto Cingolani någon gång får höra Roy Battys klassiska film­replik från Blade Runner: ”Om bara du kunde se vad jag har sett med dina ögon.”

 

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev om automation!

Robotforskare träffades i Stockholm

The International Conference on Robotics and Automation, Icra, är organisationen IEEE:s största kon­ferens för robotik och automation.

I år hölls den i Stockholm.

På programmet stod bland annat föreläsningar om smarta robotar, självstyrande bilar och nya material för framtidens robotar.

Jonas Ryberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Prevas

Debatt