Hållbar industri

Neuropatienter kan bli hjälpta av elektronisk dräkt

Dräkten Mollii. Foto: Inerventions AB
Leif Sandsjö, forskare i medicinteknik vid Högskolan i Borås. Foto: Rebecca Lindholm/Högskolan i Borås

Helkroppsdräkten Mollii behandlar ofrivilliga muskelspänningar med elektrostimulering. En första vetenskaplig studie visar att den kan hjälpa neuropatienter.

Publicerad

Mollii är en helkroppsdräkt som används för elektrostimulering av utvalda delar av kroppen för personer som har besvär med ofrivilliga muskelspänningar (spasticitet). Detta är relativt vanligt bland personer med olika typer av neurologiska tillstånd, som till exempel stroke eller Cerebral Pares.

Ström stimulerar musklerna

Det är det svenska företaget Inerventions AB som utvecklat Mollii, tillsammans med Vinnova-finansierade Smart Textiles vid Högskolan i Borås. Tyget består av baddräktsmaterial med insydd ledande resår. Svag ström leds via silverledare till 58 elektroder på insidan av dräkten, där de stimulerar musklerna för att minska spasticitet och lindra smärta.
Mollii är tänkt att användas ett par timmar åt gången vid tre tillfällen i veckan, och effekten ska verka i upp till två dagar.

Nu är resultaten klara från en första kvantitativ studie av dräkten.

Studien

utfördes av Högskolan i Borås, Södra Älvsborgs sjukhus och Universitetssjukhuset i Linköping tillsammans med Inerventions.


Deltagarna var 27 vuxna personer som har problem med muskelspasticitet, antingen på grund av Cerebral Pares eller efter en stroke för mer än två år sedan.

– I en randomiserad, kontrollerad studie har varje person fått träna i sex veckor med dräkten aktiverad, och i sex veckor med dräkten inaktiverad. Studien var dubbelblind, det vill säga att varken deltagarna eller de som ledde studien visste när dräkten var aktiv och när den inte var det, säger Leif Sandsjö, forskare i medicinteknik vid Högskolan i Borås och koordinator för projektet.

Gav ökad mobilitet

Som en del av studien fick deltagarna formulera egna vardagsrelaterade mål som de önskade uppnå, som till exempel att klara att hämta posten utan rullator.
– Studien har fallit väl ut på så vis att hela studiegruppen har förbättrat sig i mått som rör mobilitet. Till exempel gångtester och egendefinierade mål. Men det finns ingen säkerställd skillnad som kan tillskrivas enbart elektrostimuleringen. Det handlar inte om en homogen grupp där alla har precis samma besvär, och därför kan förbättringarna synas på olika sätt, säger Leif Sandsjö.
Resultaten är dock så pass lovande att Leif Sandsjö, tillsammans med universitetslektorn i vårdvetenskap Lise-Lotte Jonasson, startat en kompletterande kvalitativ studie.

Det här är Mollii-projektet

SVT:s Draknästet bidrog med startkapital till projektet efter en presentation i tv-programmet våren 2010. Projektet har också fått ekonomiskt stöd av bland annat Vinnova, KK-stiftelsen, Tillväxtverket Stiftelsen Promibilia, Jimmy Dahlstensfond och Stiftelsen Norrbacka-Eugenia.

Mollii har skapats genom att forskargrupper från KTH och Högskolan i Borås har samarbetat med företagen FOV Fabrics och Inerventions. Forskare som deltar i utvecklingen genom forskning, koordinering av forskningsinsatser och rådgivning kommer även från Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa (CTMH). CTMH är ett samarbetsprojekt mellan KTH, Karolinska Institutet och Stockholms Läns Landsting.

Dräkten vann Robotdalen Innovation Award 2013.