Hjälp, chokladen är full av rfid!

2010-09-29 14:04  

Full kontroll från chokladsmet till färdig pralin. Maraboufabriken i Upplands Väsby tar nu rfid-teknik till hjälp för att vässa kvalitetskontrollen och minska kostnaderna.

Iklädd hårnät och vit skyddsrock tar Ny Tekniks reporter klivet in i chokladfabriken i Upplands Väsby utanför Stockholm. Luften är fylld av söt godisdoft. På banden rullar trillingnöt och chokladkakor. Från stora behållare i taket rasslar pralinerna i Twistpåsar ner till förpackning.

I ett separat rum står produktionslinan för den senaste nykomlingen i sortimentet, Marabou Sensation. Med olika chokladlager och dubbla fyllningar är chokladkakan mer komplex att övervaka än tidigare produkter.

– Allt som lämnar fabriken ska vara perfekt, säger Farhad Shiralipour, teknikutvecklare inom den europeiska delen av Kraft Food-koncernen. Därför beslutade vi oss för att införa ett rfid-system som snabbt kan sortera bort choklad där någon parameter inte håller måttet.

Det kan till exempel handla om chokladkakor som inte fått någon fyllning eller där temperaturen i gjutformen varit så hög att chokladen fått en gråaktig hinna. Oavsett vilket ska produkten inte komma ut till konsumenten. Med tidigare system kunde ett fel spåras till ett skift, där ett 10-tal ton tillverkats. Allt fick kasseras, trots att defekten kanske bara uppstått i en gjutform med 18 chokladkakor. I dag pekas de berörda gjutformarna obönhörligen ut av ett nytt övervakningssystem, och kasseringen kan minskas till ett par kilo.

– Vi har försett varje gjutform med ett knappstort rfid-minne på 128 byte. I det lagras formens id-nummer, formtyp, tillverkare och tillverkningsdatum, säger Farhad Shiralipour.

Grunden i den nya produktionslinan är en chokladmaskin från 1984. Maskinen har byggts om och utrustats med ett helt nytt styrsystem. Ett antal rfid-läsare registrerar var gjutformen befinner sig vid en varje tidpunkt och vilken situation som råder just då. Om styrsystemet till larmar om att en ventil inte öppnat sig eller att temperaturen varit för hög kan händelsen kopplas till den gjutform som blivit utsatt. Formen kan sedan snabbt plockas ur produktion. Och det redan innan chokladen gått till förpackning.

På flera ställen i lokalen står också formar som sorterats ut av systemet. I vissa av dem finns choklad som går att återanvända, men inte i alla.

– Rfid-systemet gör att vi direkt kan skilja ut den choklad som inte har fått någon fyllning från den som har det. De utan fyllning kan vi smälta ner och återanvända. Den sorteringen skulle vi inte klara utan rfid, säger Henrik Johnsson, automationsingenjör och ansvarig för rfid-systemet på chokladfabriken.

Slutresultatet blir mindre svinn, billigare produktion och inte minst 100 procent kontroll över produktionen.

Rfid-systemet håller nu på att byggas ut till att omfatta även diskningen av gjutformarna.

– Då kan vi registrera vid vilken temperatur formen diskas, sköljs och torkas. För att inte tala om vilket rengöringsmedel som används. Skulle en leverantör av diskmedel upptäcka att det blivit något fel på en viss leverans kan vi direkt se vilka formar som diskats i det och plocka ut dem för omdiskning, säger Henrik Johansson,

Tanken är att alla delar av produktionen vid fabriken i Upplands Väsby på sikt ska omfattas av det nya systemet. Men att ersätta dagens mänskliga provsmakare blir det aldrig tal om, poängterar Farhad Shiralipour.

– Dem kan vi aldrig ersätta. Men min vision att rfid-taggarna ska bli så billiga att vi kan märka varenda chokladkaka med ett unikt nummer. Då kan de spåras hela vägen till affärens kassa. Men det förutsätter att priset sjunker till några ören per styck. I dag kostar de 20 till 40 kronor.

Standardburen info genom luften

Det nya styrsystemet arbetar enligt ISO–standarden 18000–3. De svarta knappstora rfid-minnena i varje gjutform arbetar med frekvensen 13,56 MHz och har ett minne på 128 byte (EEPROM). Lästiden är 2 ms per byte, skrivtiden 3 ms per byte. Databäraren, taggen, är passiv, det vill säga den kräver inget batteri.

Tonvis av choklad varje dygn

Sverige står för mjölkchokladen, Belgien för den mörka chokladen. Marabou är i dag en del av den amerikanska Kraft Foods-koncernen. All tillverkning i Sverige sker i dag i fabriken i Upplands Väsby. Här tillverkas Marabou mjölkchoklad, pralinerna i Aladdinasken, Japp, Dajm, Twistpåsens alla godisbitar samt nykomlingen Marabou sensation. Den senare är en mjölkchokladkaka med två sorters fyllning. Vid fabriken tillverkas varje år 37 000 ton choklad.

Ulla Karlsson-Ottosson

Mer om: Rfid

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt