Han får robotar<br></br> att förstå oss

2009-12-01 23:00  

Lara är roboten som förstår vad vi säger, kan tolka gester och utifrån det utföra sitt jobb. Mannen bakom henne är Baran Cürüklü - hjärnforskare från Karolinska.

När Baran Cürüklü säger till Lara att ta de röda delarna och lägga dem i låda B, så gör hon det. Med knyckiga rörelser plockar hon upp den ena efter den andra och lägger sedan lydigt ner dem i en av lådorna.

- I dag kan roboten tolka våra ord rätt. Men snart tror jag att hon även förstår gester, vad vi pekar på, och lite längre fram ska hon nog kunna samarbeta direkt med till exempel ett arbetsbord som har inbyggda sensorer, säger Baran Cürüklü.

Lara är Baran Cürüklüs dotter. Det är han som lett projektet, som bekostats av Robotdalen, och mer än någon annan satt sin prägel på den rösttyrda roboten. Han är datavetare och hjärnforskare som på Karolinska, både sjukhuset och institutet, forskat och blivit expert på framför?allt hjärnans lukt- och språkcentrum, hur vi tar emot, bearbetar och uppfattar lukter och talade ord.

Sedan hösten 2007 är han på Robotdalen och Mälardalens högskola, med huvudsaklig uppgift att utveckla algoritmer och bygga in mänsklig intelligens i robotsystem.

Ännu längre fram i tiden tror Baran Cürüklü att det ska gå att lägga in bilder, cadritningar och arbetsbeskrivningar i robotens kamera, så att den kan programmera om sig själv.

- Jag tänker mig att en kund ska kunna skicka en cadritning direkt till robotens kamera, utan några mellanhänder, säger han.

Lara är utvecklad för att användas på små och mellanstora företag som varken har råd med - eller personal som kan hantera - dagens avancerade robotsystem med stor minneskapacitet och snabba processorer. De vill ha ett billigt system som är lätt att programmera om och kan sättas in lite varstans.

Och Lara är, eller kommer att bli, billig. Hon har exempelvis en mikrofon som kostar 200 kronor, kamera för några hundralappar, sensorer tagna direkt från hyllan, och hon håller till godo med den begränsade minneskapaciteten hos en begagnad laptop.

- En av den mänskliga hjärnans svagheter är den dåliga minneskapaciteten. Vårt korttidsminne är särskilt dåligt. Trots det kan vi förstå riktigt långa talade meningar - tack vare att vi har metoder eller modeller i hjärnan som kompenserar för bristerna, säger Baran Cürüklü.

Dessa modeller, en del av vår kognitiva intelligens, har han förvandlat till algoritmer, matematiska modeller, och byggt in i Laras datorenhet, laptoppen. Hennes dåliga korttidsminne är därför ingen belastning.

Hans Dahlquist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt