Första robotarna håller än

2014-03-12 15:34  

I fjol tog Mats Jönsson och Peter Andersson över ett klassiskt verkstadsföretag, Magnussons i Genarp, som var Aseas första robotkund. De använder fortfarande robotarna som skapades av konstruktören Ove Kullborg och hans kolleger på Asea för mer än 40 år sedan.

Asea köpte robotar från amerikanska Unimate, skapade av Joseph F Engelberger, till sin produktion. Koncernchefen Curt Nicolin var intresserad av att tillverka dem på licens, men det kontraktet gick till Electrolux. Då beslutade Curt Nicolin att Asea skulle ta fram en egen robot.

Konstruktörerna Curt Hansson och Ove Kullborg på Aseas utvecklingsavdelning i Västerås fick hösten 1971 uppdraget att skissa på en robot.

– Jag hade aldrig hört talas om robotar, men Curt sa att vi skulle göra en. Den skulle kunna gripa tag i grejer och plocka saker, berättar Ove Kullborg, som tar emot oss i villan i Västerås.

Han visar uppdraget, som det formulerades första gången, nedtecknat för hand på två A4-sidor från ett rutat kollegieblock. Sedan ser vi Ove Kullborgs första skisser. En golvmodell och en bordsmodell med motor, pelare, kuggstänger och ett fyrkantigt rör som arm.

När Asea väl beslutade att gå vidare med ett större projekt rekryterades Björn Weichbrodt som projektledare. Han har kommit att kallas för den elektriska industrirobotens fader, och den svenska robothistorien uppmärksammades i och med Björn Weichbrodts bortgång

i höstas.

Sammanlagt engagerades 18 ingenjörer på utvecklingsenheten. Det var två konstruktörsgrupper där Bengt Nilsson, som utvecklade länksystemet i armarna, ledde den ena och Ove Kullborg ledde den andra. Ove minns när han för första gången såg en robot från Unimate.

– Jag var inte så imponerad. Den var förskräckligt stor och läckte olja. Där kunde vi allt göra något bättre, tänkte jag.

Ett avgörande ögonblick i arbetet var när Ove Kullborg hittade den växel han var ute efter, planetväxeln Harmonic Drive, på Tekniska

Mässan i Stockholm hösten 1972.

– Jag visste precis vad jag var ute efter och fann den där. Den var i princip glappfri och en för­utsättning för ett så lyckat projekt.

Att det var en succé stod klart vid uppvisningen av prototypen av IRB 6 på Hotell Foresta på Lidingö i oktober 1973.

– Folk tyckte att det var jättekul när den plockade kutsar och lade i mönster, minns Ove Kullborg.

En ny industrirobot var upp­funnen. Den var unik på tre sätt: elektrisk, antropomorf och mikrodatorstyrd.

Björn Weichbrodt hade fått inspiration till antropomorfa, det vill säga människolika, robotar i USA och styrde projektet i den riktningen.

Konstruktörerna hade jobbat med parallella spår, hydraulisk och elektrisk robot. Att valet slutligen föll på en elektrisk motiverades också med att Asea är ett elföretag.

När robotarna skulle börja tillverkas blev det Ove Kullborgs uppdrag att resa till Asea-fabriker runt om i landet för att utröna vilka som hade bäst kapacitet att tillverka robotarna. Slutsatsen var att det bästa alternativet var att lägga ut på en legotillverkare. Men styrsystemen, som är det mest komplicerade, tillverkades i Västerås, på elektroniksektionen. 

– Vi frigjorde golvyta och satte i gång att tillverka robotarna, säger Ove Kullborg.

I Genarp drev Leif Jönsson vid tiden ett framgångsrikt verkstadsföretag, Magnussons i Genarp, som han hade tagit över av sin svärfar

Allan Magnusson. Allan hade uppfunnit en

metod för att böja rör utan att godset tunnas ut på mitten. Efterfrågan på rörböjarna var stor, men enformiga arbetsmoment gjorde att kroppar slets ut.

När Leif Jönsson fick höra talas om att Asea tagit fram en industrirobot som skulle ut på marknaden slog han till. För säkerhets skull köpte han två stycken. Så blev Magnussons i Genarp robotpionjärer, vilket man aldrig behövt ångra.

När fabriken producerade  som mest gick Leif Jönsson till fabriken på kvällen när han var ute och rastade hunden, bytte magasin och lät roboten jobba vidare.

När Leif Jönsson gick bort drev hans fru Vivi-Ann företaget vidare, men när hon gick i pension lades företaget ner och personalen blev uppsagd. Mats Jönsson, inte

släkt med företrädaren, anställdes på Magnussons som 18-åring 1980. I dag driver han företaget tillsammans med kollegan Peter Andersson.

– Vi hade inte förlåtit oss själva om vi inte gjort ett försök att driva det här vidare, säger Mats Jönsson.

De bildade Nya Magnussons i Genarp i somras och gör fort­farande samma rörböjar. Exakt hur det går till att göra den så kallade Magnusson-böjen får vi dock inte veta.

– Det är en hemlig metod som jag skrivit på papper om att inte avslöja, säger Mats Jönsson.

Nu handlar det om att bearbeta marknaden och hitta nya kunder, vilket ser lovande ut. Gamla kunder hittar tillbaka, och det har till och med krävts lite övertid det senaste.

– Produktionen kan vi utan och innan, säger Mats Jönsson.

Till sin hjälp har de fyra IRB 6. Den första roboten Leif Jönsson köpte har Asea köpt tillbaka och lånat ut till Tekniska museet. Den andra fungerar men vilar tillfälligt. Men övriga 70-talsrobotar används och fungerar än.

– Det börjar bli svårt att få tag på grejer, speciellt styrskåp. Är det något som strular är det elen i styrskåpen, säger Mats Jönsson.

Nya robotar har han sett hos ABB i Västerås och skulle gärna jobba med sådana, men det är bara drömmar än. Han får hålla till godo med 40-åringarna där investeringen är betald sedan länge.

– De robotarna fyller våra behov, säger han.

 

Robothistorien

Joseph F Engelberger är industrirobotens fader. Redan 1954 sökte han patent för en hydraulisk robot. Roboten Unimate köptes in i stor skala av bland annat General Motors under 1960-talet.

I Sverige var Roland Kaufeldt en pionjär som låg bakom en pneumatisk robot, främst för plastindustrin.

Asea beslutade 1972 att ta fram en egen robot. Projektet som leddes av Björn Weichbrodt lyckades. De tog fram den första elektrifierade roboten, som var mikrodatorstyrd och antropomorf, människolik.

Asea, som senare blev ABB, började tillverka robotar. Den första modellen IRB 6 klarade sex kilo.

I dag har 200 000 robotar lämnat robotfabriken på Finnslätten i Västerås.

Det största användningsområdet är punktsvetsning vid biltillverkning, men också annan tillverkande industri, mat- och dryckesindustrin och gjuterier.

Under hösten lanserades IRB 6700, ABB:s sjunde generation industrirobot under 30 år. Den har klart bättre prestanda än de första 1970-talsmodellerna men ser i stort sett likadan ut, bortsett från färgen som är grafitvit, inte orange.

Totalt sett används i dag över en miljon robotar i hela världen.

Fredrik Karlsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt