Den konstige tapp höll koll på dyra droppar
Av: Erik Mellgren
Publicerad 10 juli 2012 06:30
4 kommentarer
Tjänstefolket ska inte få chansen att smutta på husbondens vin, tyckte vårt svenska mekaniksnille Christopher Pohlhem.
En av de produkter han konstruerade och lät tillverka på låsfabriken vid Stjärnsunds manufakturverk var ”Den konstige tappen”, en tappkran för drycker. I det här sammanhanget ska konstig härledas från ”konst”, det vill säga sånt som var svårt och tekniskt komplicerat att åstadkomma.
Själva kranhuset innehöll en doseringsmekanism, som såg till satt varje glas fylldes på lika mycket. Till tappen hörde dessutom två olika nycklar.
Den ena, huvudnyckeln, hade husbonden eller matmodern hand om. Den andra, sekundärnyckeln, var den som tjänstefolket använde för att vrida om tappkranen. Den innehöll ett räkneverk och en låsmekanism.
Med huvudnyckeln skruvade man fast tappen i tunnan. Skruvskallen var utformad så att bara just den nyckeln passade och utan den fick man inte loss tappen. Dessutom användes huvudnyckeln för att ställa in sekundärnyckeln på det antal glas som skulle hällas upp.
Enligt teknikhistorikern Michael Lindgren, författare till boken Polhems testamente, har ”den konstige tappen” troligen bara tillverkats i begränsad omfattning. Den var en lyxartikel, en mekanisk märkvärdighet, som gav status åt sin ägare.
Låt oss tänka oss att det är fint kalas på herrgården. Herrskapet och deras gäster sitter till bords och ska serveras var sitt glas av det finaste rhenska vinet. Man kallar på betjänten och ber honom räcka fram sekundärnyckeln. Husbonden tar fram sin huvudnyckel ur västfickan, sätter in den i betjäntens nyckel och ställer in dess skala på önskat antal glas.
Betjänten går till vintunnan, vrider om nyckeln och tappar upp ett glas, och så ett till och ett till.
För varje omvridning, varje påfyllning, räknar nyckelns räkneverk ner tills alla glas är fyllda. Sedan går det inte att hälla upp mer vin.
Imponerande! Gästerna kan se att här har man minsann den senaste högtekniken till hjälp för att håll pli på tjänstefolket!
Det finns inte många bevarade exemplar av den konstige tappen. Tappen på bilden ingår i Tekniska museets stora Polhemsutställning. Den är gjord av förtennad plåt, som en gång glänste silverblank när den var ny. I Kungliga Vetenskapsakademiens samlingar finns en ännu elegantare version, med kranhusets behållare av glas.
Fakta Stjärnsunds bruk
År 1699 köpte Christopher Polhem och hans kompanjon och finansiär Gabriel Stierncrona, mark och började anlägga Sveriges första manufakturverk, Stjärnsund, vid byn Sund i södra Dalarna. Här introducerade han tillverkningsmetoder som byggde på hög mekanisering och standardiserade detaljer gjorda med hög precision. I bruket ingick flera verkstäder. Här gjordes, takplåt, urverk och tallrikar, lås och mycket annat med hjälp av vattendrivna maskiner.





Kommentarer
Det går inte längre att kommentera denna artikel.
4 kommentarer Sortera: Äldsta överst