Vad är en bult och vad är en skruv?

2012-06-07 10:03 Kaianders Sempler  

En gammal segsliten diskussion är den om det heter bult eller skruv. Vi reder ut saken. Nästan.

Läste i NYT nr 19 om hjulbultar. Jag har arbetat med generatorer i många år och aldrig kallat en skruv för bult. En bult är för oss utan gänga och användes till andra ändamål än en skruv.

Varför säger man hjulbultar när de har gängor?

A Stridsman

Svar:

Det är korrekt att hjulbultar egentligen ska heta hjulskruvar. Att fästa hjulen med bultar, alltså ogängade skruvar, är ju knappast någon särskilt god idé. Jag har dock aldrig hört talas om att ordet hjulbult gett upphov till missförstånd som fått bilhjulen att ramla av. Eftersom nästan alla säger hjulbult om skruvarna som håller hjulen kan de mycket väl heta så.

Hur som helst. För gemene man betyder ordet bult (felaktigt) en grov skruv, vanligtvis med sexkantskalle och gängad en bit nedtill. Det korrekta uttrycket är dock sexkantskruv. En vanlig sådan är M8, som finns i olika längder – från 10 till 150 mm.

Söker man på internet efter bilder på ”bult” hittar man nästan bara sexkantskruvar. Men i företagskatalogerna på nätet används konsekvent ordet skruv. Det finns dock något som kallas länkbult, en cylindrisk bult med huv och hål nertill för en saxsprint eller en hårnålssprint.

På internet hittar man animerade diskussioner om vad som får kallas bult och vad som ska kallas skruv. Så här kan det låta:

”Om bulten är en skruv utan gängor, vad kan man då ha den till?”

”En bult har skalle men inga gängor. Dem tillverkar man själv med gängkloppa och backar, och då förvandlas bulten till skruv.”

”En pinnbult är för mig en stång med gängor i båda ändarna. Har den inga gängor kallas den sprint.”

”Jag har aldrig hört någon använda ordet hjulskruv. Däremot finns hjulmuttrar.”

”Vad kallas en mutter utan gängor? Butter?”

”Till en skruv använder man en skruvmejsel.”

”Jaså. Och vad har man till en bult? En bultsax kanske?”

”Man bultar fast dem.”

”I havet finns det smörbult.”

För övrigt kan ordet bult också avse en skruv i en sax, en armborstpil, en artilleriprojektil, ölmäsk eller en ort i östra Frankrike.

Petter i Malmö

En kommentar till svaren om varför svenska ellok går på 16 2/3 Hz i stället för kraftnätets 50 i NyT 21:

Både Timo Kivisaaari och Gregor Shapiro (Ny Teknik nr 21/2012) har fullständigt missat den avgörande orsaken till de svenska järnvägarnas låga frekvens. Orsaken var svårigheten att för hundra år sedan hitta en bra motor tillsammans med kravet på effektiv överföring av energin från matningsstationen till loket. Likströmstekniken var redan väl utvecklad (se alla elektriska spårvägar som redan fanns), men krävde låg spänning på kontaktledningen (max 3 kV, isolationsproblem i motorerna) och medförde stora överföringsförluster. Med växelström kunde överföringsförlusterna minskas med högre spänning, men det gav problem i motorerna. Man experimenterade med många typer, till och med trefas asynkronmotorer var rätt populära ett tag, men en enfas seriemotor med extra anordningar för att hålla gnistbildning på kommutatorn under kontroll segrade. Ju lägre frekvens, desto bättre fungerade dessa anordningar – 10 Hz gick bra, medan 50 Hz var praktiskt taget omöjligt att använda.

Man beslöt då att använda 15 Hz som kompromiss för att hålla transformatorstorlekarna nere, vilket var den frekvens SJ:s generatorer i Porjus lämnade 1915. För att använda energi från 50 Hz-nätet var det lättast att bygga omformare som dividerade frekvensen med 3, därför har vi nu 16 2/3 Hz i stället. Hur motorspänningen regleras har inte ett dugg med frekvensen att göra, och den lilla skillnaden i överföringsförluster vid 50 resp 15 Hz är försumbar. 

De stora motorer som man använde i början kom sig av rent mekaniska överväganden: materialval i kuggväxlar med mera. Inte heller sysslade man i svenska lok med att koppla om några motorlindningar.

Jan Långström

Veckans nya fråga:

Fråga:

När stora skogsområden avverkas och städerna växer på bekostnad av grönområden minskar syreproduktionen. Dessutom förbrukas syre med ökande förbränning av olja och gas.

Kommer syrehalten i luften vi andas med tiden att sjunka?

Göran Wedholm

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till teknik­fragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt