Tioåring knäckte kemigåta

2012-05-31 09:43 Kaianders Sempler  

Tioåriga Linus Hovmöller Zou hjälpte hjälpte till att knäcka en frågeställning om kristallstrukturer som hans pappa ägnat åtta år åt – och blev rekordung författare till en vetenskaplig artikel.

Sven Hovmöller, professor i strukturkemi vid Stockholms universitet, har i åtta år försökt lösa atomstrukturerna i det som kallas kvasikristaller, de nästan symmetriska kristaller som först upptäcktes av den israeliske kemisten Dan Schechtman år 1982. För upptäckten belönades Schechtman med Nobelpriset i kemi 2011. (Se artikeln ”Aperiodiska mönster och kvasikristaller” i Ny Teknik oktober 2011.)

Kvasikristaller finns i olika legeringar som i dag används i bland annat skärhuvuden för rakapparater. Det visar sig emellertid mycket svårt att beskriva kvasikristallernas struktur i tre dimensioner, men det finns även enklare mellanformer som kallas approximanter. I legeringar med aluminium, kobolt och nickel finns förutom kvasikristaller åtta olika approximanter, men trots många års arbete med elektronmikroskop- och röntgendiffraktionsbilder var bara två av dessa tidigare kända till sina strukturer.

När Sven Hovmöller sommaren 2011 försökte lösa de här approximanternas strukturer fick han idén att be 10-årige sonen Linus om hjälp. Linus hade nämligen visat sig vara en hejare på att lösa sudoku.

– Eftersom lösandet av approximanternas struktur också är ett matematiskt kombinatoriskt problem tänkte jag att Linus kunde bidra, säger Sven.

Under en helg på sommarlovet satt de tillsammans och arbetade med köksbordet fyllt av röntgendiffraktionsbilder och kladdpapper. Så småningom klarnade pusslet.

– Vi löste den ena approximanten efter den andra och sent på söndagen hade vi löst fyra av de återstående sex strukturerna. Linus och jag var utmattade men lyckliga. Linus frågade ”Pappa, är det alltid så här jobbigt att arbeta?” Jag kunde ärligt svara honom lugnande att ”Nej, det är det inte!”

Tillsammans med sin hustru Xiaodong Zou – också professor i strukturkemi vid Stockholms universitet – och med Linus som extra medförfattare, skrev Sven en artikel och skickade in den för publicering i brittiska Transactions of Royal Society A, en av världens äldsta vetenskapliga tidskrifter. Efter vetenskaplig granskning och knappt ett års väntan publicerades artikeln i maj.  Därigenom blev Linus Hovmöller Zou rekordung medförfattare till en vetenskaplig artikel.

Asiatiska forskare flockas vid Stockholms universitet

Linus mamma är inte vem som helst. Hon heter Xiaodong Zou och är chef för avdelningen för oorganisk kemi vid Institutionen för material- och miljö­kemi vid Stockholms universitet.

Hon har funnit metoder för att specialtillverka kristallina material med porös struktur och definierad porstorlek. Materialen består av både ­oorganiska och organiska komponenter, vilka sätts ihop ungefär som Legobitar. Det går att göra metallorganiska kristallina material med hålrum upp till 2 nanometer. Det låter inte så mycket, men i kristallsammanhang är det gigantiskt. För sin forskning fick hon 2008 Göran Gustafssonpriset. Se artikel i Ny Teknik april 2008.

Hon har också fungerat som en magnet som dragit till sig inte mindre än tio asiatiska forskare till sin institution. Hon har också tidigare lett Vinnovafinansierade Berzelii Center EXSELENT on Porous Materials.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt